Demokrati och politiker

Det parlamentariska systemet och de konstitutionellt garanterade rättigheterna är grunden i det svenska styrelseskicket. Utgångspunkten för demokratin är en bred folklig förankring, högt förtroende och högt deltagande på alla nivåer – från valdeltagande till partiengagemang och föreningsverksamhet. Tyvärr har den svenska politiken under lång tid utvecklats från att vara öppen och folklig till att vara sluten och professionaliserad. Idag är demokratin omvandlad till en valdagsparlamentarism där huvuddelen av medborgarna ombeds engagera sig en gång vart fjärde år. Istället för att vara folkets representanter har politikerna blivit särintressenas företrädare.

Demokrati kommer från grekiskans demos för folk, och kratos för styre. Alternativ för Sverige vill revitalisera demokratin och stärka den folkliga förankringen. Vi vill se ett tydligare ansvarsutkrävande av våra politiker, större transparens i den demokratiska processen och vi vill på riktigt öka folkets makt. Vi vill flytta makten från partiledningar till medborgare genom att införa riktiga personval. Yrkespolitikernas vidlyftiga och luxuösa förmåner ska slopas. Politiker ska inte leva i en parallell verklighet skild från det svenska folket.

Ökat ansvarsutkrävande

Sedan 1976 är riksrätt och tjänstemannaansvar avskaffade i Sverige. I våra nordiska grannländer, och i stora delar av västvärlden, finns dessa juridiska möjligheter kvar, och används för att ställa folkvalda och myndighetsutövare till svars för brottsliga handlingar de begått i tjänsten.

Före 1976 sköttes ansvarsprövningen av tjänstefel inom myndighetsutövning av domstol, medan det idag görs av myndigheten själv som ett disciplinärende. Detta har lett till att myndigheter och myndighetsutövare i princip är straffrättsligt immuna.

Återinförande av tjänstemannaansvar. Alternativ för Sverige vill återinföra tjänstemannaansvaret såsom det såg ut innan 1974 års grundlagsändring. Vi menar att förtroendet för myndigheter och stat i högsta grad är beroende av tydligt och oberoende ansvarsutkrävande – något som idag inte är fallet. Exempelvis kan nämnas de tjänstemannabeslut som per automatik gav alla asylsökande syrier permanent uppehållstillstånd – ett beslut som fattades godtyckligt och helt utan politiskt mandat.

Återinförande av riksrätt. Alternativ för Sverige vill även återinföra riksrätt, med möjlighet till tvingande offentlig utfrågning av ministrar och möjlighet för ansvarsutkrävning för brott begångna i tjänsten för folkets företrädare. Vi menar att detta är en förutsättning för att återupprätta förtroende för vårt demokratiska system.

Vi vill även införa en riktig författningsdomstol med rätt att motsätta sig grundlagsvidriga förslag, till skillnad från det nuvarande lagrådet som enbart kan komma med rekommendationer.

Politiker – ett förtroendeuppdrag, inte ett arbete

Den svenska politiken har gått från att präglas av folkrörelsepartier till små bidragsförsörjda  etablissemangspartier. I dag är det inte ovanligt att riksdagsledamöter och kommun- och landstingspolitiker aldrig haft ett jobb utanför politiken, och överhuvudtaget knappt ägnat sig åt något annat än politik. Detta har skapat en från övriga folket isolerad grupp yrkespolitiker – en politisk oligarki – som företräder sig själva och inte folket.

Svenska partier liknar idag mer statliga företag med monopolställning än de traditionella folkrörelser som dominerade svensk politik under större delen av nittonhundratalet. Detta har lett till en syn inom partierna där förtroendeuppdrag och politiska stödfunktioner ses som ett jobb bland andra, och där det talas om politisk karriär, med villkor och löner som vanliga medborgare bara kan drömma om.

Att vara folkvald ska inte vara ett yrke. Alternativ för Sverige menar att politik inte bör vara ett yrke eller en karriär, utan åter ses som ett kall och ett uppdrag. Att vara politiker är inte något som bör definiera ens person, utan något man förtjänar på grund av den erfarenhet och bakgrund man har. Vi menar att den som blir politiker inte ska göra det av finansiell anledning, och vi vill därför kraftigt skära ned i de ekonomiska förmånssystem som idag finns för heltidspolitiker.

Reformerat ersättningssystem. Den ersättning som utgår för politiska uppdrag bör vara ersättning för utebliven inkomst på grund av uppdraget, inte en fast lön som för ett arbete. Det är orimligt att den som arbetat hårt och är driven väljer bort att engagera sig politiskt och ta förtroendeuppdrag för att ersättningen inte täcker den förlorade arbetsinkomsten, medan andra med låg eller ingen inkomst, genom inval i en folkvald församling, plötsligt kan tjäna mer än 95 procent av svenskarna. Det nuvarande systemet skapar således skadliga incitament.

Politikerna ska inte sätta sina egna löner. Det är orimligt att politiker sätter sina egna löner, vilket är fallet idag, med i praktiken garanterade löneförhöjningar varje år. Det behövs alltså ett nytt system som är fristående från politikerna. Alternativ för Sverige förespråkar ett skifte från yrkespolitik till uppdragspolitik, där staten kompenserar individen för den uppoffring denne gör genom att ta ett folkvalt uppdrag. Därmed upphör eventuella ekonomiska incitament att bli riksdagsledamot. Riksdagsledamoten ska erhålla ett arvode som motsvarar den deklarerade inkomsten, dock med en minimi- och maximinivå: golvet ska motsvaras av en svensk medellön – cirka 30 000 kronor – och taket ska motsvaras av medellönen för de fem högsta inkomstpercentilerna i Sverige, cirka 80 000 kronor). Eventuell löneförhöjning (eller lönesänkning) för politikerna följer därmed alltså automatiskt löneutvecklingen i samhället i stort.

Vidare bör extra pensionssystem och omställningsstöd tas bort i sin helhet; den som är kompetent nog att företräda svenska folket i deras högsta lagstiftande församling bör inte ha några svårigheter att hitta ett arbete efter fullgjort uppdrag. Om en ledamot upplever sig inte vara anställningsbar får vederbörande ansluta sig till a-kassa eller söka försörjningsstöd, precis som övriga medborgare. Inga egna gräddfiler ska gälla för politikerna. Riksdagens pensionssystem ska avskaffas i sin helhet.

Vi vill att ledamotsarvodet ska vara kopplat till närvaro i riksdagen. Inget annat arbete ger full lön utan krav på arbetsinsats, och detta ska gälla även våra folkvalda.

Avskaffande av politikernas lyxförmåner. Alltför frikostiga förmåner till riksdagsledamöter skadar förtroendet för politiken. Ovanpå de saftiga lönerna får politikerna gratisresor i business class, fria taxiresor och speciella traktamenten. I Politikersverige kan man således håva in förmåner som de flesta vanliga svenskar bara kan drömma om. Alternativ för Sverige vill omedelbart avskaffa dessa oförsvarbara förmåner. Politiker ska vara idealister – inte opportunister.

Ökad yttrandefrihet

Den svenska yttrandefriheten har gamla anor och den svenska tryckfrihetsförordningen, införd 1766, är den äldsta i världen. Yttrande- och tryckfrihet är grundläggande för vår demokrati, men även för vår framgång som ett innovativt och nytänkande land.

Därför är det särskilt oroande att denna frihet successivt beskärs. Från olovliga ingrepp av stat och myndigheter, till begränsande av yttrandefrihet i lag, har vår rätt att uttrycka oss beskurits. Såväl politiker som medier talar idag om att censurera nyheter på internet som de inte har kontroll över.

Nej till åsiktsförbud. Alternativ för Sverige vill se en kraftigt ökad yttrande- och tryckfrihet. Vi tror inte på tanke- eller yttrandeförbud och menar att kriminalisera åsiktsyttringar är en särskilt farlig väg att gå. Vi menar att demokrati och åsiktsförbud inte är förenliga. Oavsett hur stötande någon uppfattar en åsikt, symbol eller tanke måste den få yttras. Vi vill därför ta bort alla begränsningar av yttrande- och tryckfriheten som hotar den fria debatten. Gummiparagrafen hets mot folkgrupp ska därför avskaffas eftersom den idag används godtyckligt mot svenskar som nyttjar sin grundlagsskyddade yttrandefrihet och därmed skrämmer människor till tystnad.

Reformerad finansiering av partierna

De svenska partiernas resa från folkrörelser till toppstyrda fåmannavälden har ackompanjerats av en övergång från medlemsfinansiering till statlig bidragsfinansiering. I dag kommer en försumbar del av partiernas budget från medlemsavgifter, medan den absoluta lejonparten finansieras via skattsedeln. Detta har gjort de etablerade partierna i princip oberoende av sina medlemmar. Att medlemsantalet successivt rasat har därmed inte varit något bekymmer för partierna.

Sverige sticker i detta hänseende ut i europeisk jämförelse, med ett genomsnitt för svenska riksdagspartier på idag närmare 70 procent i statsstödsfinansiering (resten kommer främst från särskilda gåvor, medan medlemsavgifter bara står för några enstaka procent). Detta är särskilt häpnadsväckande då det för femtio år sedan inte fanns något statligt stöd till partier, samtidigt som vår demokrati var betydligt mer livskraftig.

Bryt det politiska bidragsberoendet. Alternativ för Sverige menar att nuvarande system är skadligt, där självklara incitament finns för redan etablerade partier att öka bidragssystemets omfattning, på bekostnad av folkligt engagemang och nya partiers möjlighet att konkurrera. Vi vill därför kraftigt skära ner i nuvarande partistöd, och undersöka möjligheter att göra gåvor till politiska organisationer enklare och förmånligare för medborgare. På så vis skulle konkurrensen och det folkliga engagemanget öka, och partierna skulle tvingas lyssna mer till folket.

Vi vill även avskaffa de politiska partiernas tillstånd att bedriva lotteriverksamhet.

Större transparens

Offentlighetsprincipen är grundläggande för vårt styrelseskick. Långtgående transparens är avgörande för medborgarnas rätt till insyn och ansvarsutkrävande. Därför är det anmärkningsvärt att ett land som Sverige rankas lägre än bland annat Kirgizistan och Jemen i detta avseende, enligt det globala institutet RTI (Right to Information).

Statliga och kommunala förvaltningar brister genomgående i utövandet av offentlighetsprincipen. Detta minskar medborgarnas medbestämmande och riskerar öka korruption, slöseri och ineffektivitet med våra skattepengar.

Stärkt offentlighetsprincip. Alternativ för Sverige vill stärka offentlighetsprincipen. Vi vill att dokument enklare ska tillgängliggöras på internet, och att hårdare repressalier ska utdelas för brister i att utlämna offentliga dokument. Vi menar att det är självklart att även statligt ägda företag ska omfattas av offentlighetsprincipen, såsom till exempel SVT och Visit Sweden – något som idag inte är fallet.

Gör utskottsmötena offentliga. Alternativ för Sverige vill bryta riksdagsutskottens skyddade verkstad och istället göra alla utskottsmöten offentliga såvida inte exceptionella omständigheter föreligger, såsom hot mot rikets säkerhet. Det är orimligt att riksdagens stora beslut i praktiken tas bakom stängda dörrar utan allmänhetens insyn. Allmänheten måste få veta hur deras riksdagsledamöter presterar och vilken politisk kohandel som sker mellan partierna inför olika förslag.

Makten åt folket – inte partierna

Det svenska valsystemet är idag en märklig hybrid mellan parti- och personval. Möjligheterna för båda finns, men enskilda kandidater är kraftigt förfördelad: För att överhuvudtaget ha en realistisk chans att bli invald krävs att man står på någon av de etablerade partiernas listor. Om kandidaten mot förmodan sätts på listan och kommer in i riksdagen, är denne dock fortfarande till stor del beroende av partiet för ekonomiskt stöd för kanslitjänster och research.

Det svenska personvalssystemet var tänkt som ett sätt att öka väljarnas möjlighet att påverka. Resultatet har dock inte blivit som tänkt. Sveriges personvalssystem kräver i dagsläget att en kandidat måste få minst 5 procent av partiets samtliga röster för att personkryssas. Det innebär att det i praktiken är partierna som bestämmer vilka som blir riksdagsledamöter; de är partivalda, inte folkvalda.

Införande av personvalssystem. Alternativ för Sverige vill öka den enskilde parlamentarikerns status genom att införa ett riktigt personvalssystem där väljaren måste personkryssa en kandidat och där de kandidater som sedan fått flest röster i absoluta tal blir valda. Det är ett enkelt och rättvist system som skulle bryta partiernas toppstyre och minska klyftan mellan folket och politikerna. Det skulle också öka intresset för politiken, och göra det lättare för folk att följa upp om ens kandidat levt upp till förväntningarna, och om denne förtjänar en röst i kommande val.

Systemet möjliggör också en enda valsedel. Sveriges nuvarande system med egna valsedlar för alla partier är riggat för att gynna riksdagspartierna som har rätt att få sina valsedlar utlagda. Det inkräktar även på valhemligheten eftersom man tvingas ta partivalsedlar inför valförrättare och andra som befinner sig i vallokalen. Det inbjuder även till valsabotage där aktivister, ofta på vänsterkanten, stjäl valsedlar från partier de inte gillar.

Vi vill även minska partiernas makt genom att knyta de olika parlamentariska stöden till ledamoten istället för partiet. Detta minskar ledamotens beroende av partiet och ökar chanserna att denne följer sin egen övertygelse och lever upp till sina vallöften.

Ta tillbaka makten till Sverige

En anledning till det minskande intresset av att både engagera sig politiskt och delta i den politiska processen är känslan av vanmakt. Detta beror till stor del på den maktförflyttning som skett bort från Sverige. I dag är den svenska riksdagens makt kraftigt beskuren och huvuddelen av besluten tas långt ovanför svenska folkets huvuden. Antingen i Bryssel eller genom andra överstatliga organ och överenskommelser.

Svenskt EU-utträde. Alternativ för Sverige vill återföra makten till svenska folket och dess folkligt valda företrädare. Vi vill gå ur EU och göra en grundlig genomgång av de avtal som tidigare regeringar förbundit Sverige till. I de fall dessa begränsar Sveriges självbestämmande på ett oacceptabelt sätt är det vår inställning att Sverige bör gå ur ingångna avtal.

Synliggör lobbyismen

Ett allt mer förekommande fenomen inom svensk politik är lobbyism, där olika särintressen försöker påverka våra folkliga företrädare genom kampanjarbete, uppvaktning och ibland till och med färdiga motionsförslag. Det har dessutom avslöjats att riksdagsledamöter tar betalt av lobbygrupper för att skriva motioner åt dessa.

Många andra länder har insett att lobbyism riskerar kringgå syftet med demokratin, när ofta ekonomiskt starka intressen kan påverka folkets representanter att ändra uppfattning – antingen medvetet eller omedvetet – i en riktning som inte ligger i väljarnas intresse. Därför finns i många länder särskilda lagar som reglerar lobbyism och de aktörer som ägnar sig åt det.

Regelverk för lobbyismen. Alternativ för Sverige vill att även Sverige ska införa sådana lagar. Vi menar att företag och organisationer som ägnar sig åt lobbyism bör registreras och att deras finansiering bör tydliggöras så att deras intressen blir tydliga. Vi vill även att folkvaldas interaktion med lobbyister bör redovisas, så väljarna vet om deras representanter riskerar blivit påverkade eller ej.

Inför karenstid för höga offentliga tjänster

Ett statligt kontrakt är inte sällan attraktivt för privata aktörer, då det ofta rör sig om stora belopp och långa löptider. Därför är ofta före detta högt uppsatta personer inom statlig förvaltning attraktiva medarbetare på de företag som ägnar sig åt offentlig upphandling. Detsamma gäller för lobbyorganisationer, där medarbetare med god kontakt inom riksdag och regering, eller särskilda myndigheter är högintressanta, på grund av deras möjlighet att påverka myndighetsbeslut eller utformningen av lagförslag.

I dagsläget kan höga tjänstemän och företrädare sluta på en myndighet eller departement på fredagen och börja hos en privat aktör med intressen i den berörda verksamheten på måndagen. Detta borgar för jäv och korruption, då tjänstemannen eller företrädaren både sitter på viktig information och fortsatt har kontakter och inflytande inom verksamhet. En ny anställning kan även användas som en belöning för dolda tjänster man gjort när man fortfarande arbetade inom förvaltningen.

I alla andra OECD-länder finns därför karenstid för poster där detta kan vara ett problem, vilket Alternativ för Sverige genast vill införa även i Sverige. Vi menar att det är oacceptabelt att före detta generaldirektörer eller regeringsföreträdare plötsligt arbetar för motparten i upphandlingar, eller använder sitt inflytande för att påverka lagförslag eller myndighetsbeslut via lobbyism.

Utnämning efter kompetens och förtjänst

I dag sker en rad utnämningar – oavsett regeringssammansättning – av före detta politiker eller nära vänner till dessa. Trots att regeringen numera utannonserar tjänster finns ingen transparens i anställningsförfarandet. Regeringens överväganden och övriga kandidaters lämplighet är därför inte tillgängliga för allmänheten. Det faktum att en stor andel av utnämningarna går till partiaktiva, oavsett blocktillhörighet, har lett till en bild av utbredd vänskapskorruption och där höga statliga poster används som belöning eller reträttpost för före detta politiker.

Kompetens ska vara avgörande – inte partibok. Alternativ för Sverige förespråkar en meritotkratisk syn på utnämningsmakten. Vi menar att kompetens och förtjänst ska vara helt avgörande och att svenska folket förtjänar de absolut bästa myndighetsföreträdarna. Med tanke på det vanstyre av myndigheterna som råder i Sverige idag och den svågerpolitik som präglat utnämningarna vill Alternativ för Sverige att alla myndighetschefers jobb ska utlysas varpå en öppen process börjar för att tillsätta den med högst kompetens istället för den med rätt partibok.

Avskaffa det statliga presstödet

Det svenska presstödet delas i stor utsträckning ut till tidningar med politisk anknytning. Det går därför att tala om presstödet som ett indirekt partistöd. Regelverket kring stödet gör att tidningar i vissa fall fokuserar på att maximera presstödet, och minskar mediernas oberoende av staten.

Alternativ för Sverige motsätter sig det nuvarande systemet. Vi menar att ett system där en statlig myndighet bestämmer vilka tidningar som ska få ekonomiskt stöd är farligt för demokratin och ökar sammanblandningen av medier och stat. Dessutom verkar presstödet som stödpaket för en mediebransch i överkapacitet, som förlorat läsare år efter år utan att begripa varför. Vi vill därför slopa presstödet i sin helhet.

Mindre och vassare riksdag

Sveriges riksdag är, sett till vår befolkning, stor. I jämförelse med många likvärdiga länder har vi mångdubbelt fler riksdagsledamöter per medborgare. Detta gör att det stora flertalet av riksdagsledamöterna är totalt okända för allmänheten, och att många ledamöter kommer undan med en högst medioker arbetsinsats, utan att väljarna reagerar.

Det stora antalet ledamöter har lett till att de enda mätbara indikatorerna på ledamöternas aktivitet är antalet motioner, skriftliga frågor eller interpellationer de ställt – inte kvaliteten på dessa. Därför lämnas varje år tusentals motioner in, de flesta av låg kvalitet, enbart i syfte att höja statistiken. En stor del av riksdagsförvaltningens och ledamöternas arbete präglas därför av onödigt motionsarbete, där endast en handfull av de skrivna motionerna blir bifallna eller debatteras.

Neddragning från 349 till 149 riksdagsledamöter. Alternativ för Sverige vill minska antalet riksdagsledamöter till 149. Vi menar att detta skulle öka det folkliga ansvarsutkrävandet, få bort de ledamöter som enbart lyfter arvode utan ansträngning och öka fokus på verkliga förslag och idéer. Med en sådan reform skulle antalet utskott kunna minskas och därmed även kostnaderna för riksdagsförvaltningen och ledamöterna. En sådan reform skulle flytta fokus från riksdagsstatistik till visioner och skarpa förslag.

Den svenske parlamentarikern har idag stor formell makt i och med enkammarsystemet, men liten möjlighet att uträtta något. Delvis beror detta på partisystemet, men även på det underläge den enskilde ledamoten befinner sig i jämfört med regeringen. För varje ledamot tilldelas partierna en summa som ska bekosta en politisk tjänsteman. Till sin hjälp i svårare frågor finns riksdagens utredningstjänst (RUT). Med sin tjänsteman och de knappt 40 anställda på RUT – som delas med resterande 348 ledamöter – förväntas ledamoten tävla med regeringen bestående av tusentals anställda.

Alternativ för Sverige vill utöka RUT för att skapa en jämn spelplan mellan riksdag och regering. Vi vill även att alla RUT-utredningar automatiskt ska offentliggöras och att de mandatfördelade medlen ska följa och disponeras av ledamoten, inte partiet.

Krafttag mot korruptionen

Sverige har länge varit ett av världens minst korrupta länder. Vår historiskt starka sammanhållning och höga tillit har varit ett effektivt skydd mot svågerpolitik och mutor, trots en avsaknad av strikta regelverk och lagar direkt syftande att avskräcka och beivra korruption. Idag är Sverige dessvärre det mest korrupta landet i Norden enligt Transparency International. Det bottnar främst i myndigheternas vanstyre och maktmissbruk. Dessutom upplever svenskarna själva att Sverige blir ett allt mer korrupt land, enligt samma institut.

I takt med att vårt land förvandlats från ett högtillitsland, där vanligt folk kunnat lämna ytterdörren olåst, till ett samhälle där vardagsbrottsligheten ökar och där tilltron till samhällets förmåga att lösa grundläggande uppgifter minskar, har även korruptionen ökat. Korruption skapar en ond spiral, där korruptionen i sig minskar tilliten, vilket i sin tur minskar benägenheten att följa lagar och sätta det gemensammas bästa före den enskilda vinningen.

Alternativ för Sverige menar att Sverige måste agera resolut mot korruption på alla nivåer av myndighetsutövningen. Vi vill höja straffen för mutbrott, återinföra tjänstemannaansvaret och införa särskilda regelverk vid tillsättande av offentliga positioner som minskar risken för korruption.

Vitalisera demokratin

I nuvarande system har folket i teorin möjlighet att påverka landets styrning en gång var fjärde år, men i praktiken har man ett ytterst begränsat val. De etablerade partiernas dominans, den enskilda riksdagsledamotens begränsade inflytande och valsystemets regler beskär kraftigt medborgarnas möjlighet att bestämma.

Separata valdagar och fler folkomröstningar. Alternativ för Sverige vill se en återupplivad demokrati, med fler folkomröstningar och att beslut så långt som möjligt tillåts påverkas av medborgarna. Vi vill även införa separata valdagar till kommun och riksdag, i syfte att öka engagemanget för kommunvalet som nu hamnar helt i skymundan från riksdagsvalet. En nationell valdag för samtliga kommuner bör därför införas vart fjärde år, under det jämna år då det inte är riksdagsval. Landstingsvalet avskaffas i och med att landstingen tas bort.

Läs om hur vi vill upprätta lag och ordning!