Ekonomi

Sverige har under lång tid lidit av höga skatter och byråkrati. Progressiviteten i skattesystemet har gjort att flit, god utbildning och hårt arbete inte lönat sig så mycket som det borde.

Alternativ för Sverige anser att Sveriges välstånd skapats av duktiga företagare som kunnat anställa kompetenta arbetare och tjänstemän. Det har varit ett framgångsrecept för hela den kunskapsdrivna svenska ekonomin. Företagande ska främjas: alla företag, stora som små, har en gång fötts som en idé som sedan utvecklats gradvis till vad de är idag. Alternativ för Sverige vill att det ska löna sig att arbeta och att hårt arbetande medborgare ska få mer pengar i plånboken. Alternativ för Sverige vill därför reformera skattesystemet genom att införa platt inkomstskatt. Bidrag ska skäras ned kraftigt och villkoras med motprestation samt svenskt medborgarskap.

Motprestation för socialbidrag

Socialbidrag, eller försörjningsstöd som det formellt kallas, kan idag erhållas utan någon som helst motprestation. Så mycket som 15 procent av Sveriges arbetsföra befolkning lever idag på socialbidrag, med en extrem överrepresentation av invandrare och utrikes födda som utgör över hälften av mottagarna. Enligt Socialstyrelsen mottar omkring 220 000 hushåll (410 000 personer räknat i helårsekvivalenter) socialbidrag.

Den som inte är beredd att jobba ska inte få bidrag. Alternativ för Sverige anser att det är förkastligt att hundratusentals personer lever på socialbidrag utan att göra någon motprestation. Sveriges offentliga sektor har enorma behov av arbete som bör utföras, men som idag inte gör det av kostnadsskäl eller som idag upphandlas av privata aktörer till hög kostnad. Alternativ för Sverige vill att de hundratusentals personer som lever på bidrag endast ska kunna erhålla bidraget mot motprestation. Tackar man nej till anvisat arbete eller utbildning dras bidraget in (såvida inte läkarintyg kan uppvisas som förhindrar personen att genomföra ett visst arbete). Det kan alltså handla om insatser i statlig eller kommunal sektor. Detta arbete skulle dessutom vara till gagn för bidragstagarna själva, som får utföra ett arbete som kommer hela samhället till gagn samtidigt som det ger dem nyttiga erfarenheter och kompetens vilket förbättrar deras anställningsbarhet på den ordinarie arbetsmarknaden i stort.

Slopa subventionerade anställningar

Antalet personer med subventionerade anställningar har närapå fördubblats under den senaste tioårsperioden.

Idag finns 12 olika former av subventionerade anställningar. De flesta av dessa har tillkommit under de senaste tio åren. Kostnaden har under samma tid skjutit i höjden och uppgår idag till mångmiljardbelopp. Det är inte så konstigt: i instegsjobben är det så mycket som 80 procent av den totala kostnaden för anställningen som betalas av staten. Genomsnittskostnaden för ett instegsjobb uppgår till omkring 14 900 kronor per månad för skattebetalarna.

Nystartsjobben är den kanske mest populära subventionerade anställningsformen. Sedan nystartsjobben infördes år 2007 har nästan en halv miljon haft denna typ av anställning . Varje anställning kostar skattebetalarna upp till 13 825 kronor per månad. Nystartsjobbet kan sedan pågå i flera års tid. Av nystartsjobbarna har över 40 procent gått tillbaka till arbetslöshet - inte vidare till ordinarie anställning - efter att nystartsjobbet upphört.

Subventionerade anställningar används idag till stora delar som ett sätt att dölja arbetslöshet. Regeringen skriver själv på sin hemsida att de subventionerade anställningarna är ett sätt att försöka putsa till arbetslöshetsstatistiken så att man ska ha större chans att nå 2020-målet om Europas lägsta arbetslöshet.

Alternativ för Sverige anser att subventionerade anställningar inte kan vara ett sätt att tackla arbetslösheten generellt. Dessutom snedvrider de subventionerade anställningarna konkurrensen på arbetsmarknaden eftersom subventionerna är avsedda för, och nyttjas av, invandrare. Det skapar således en orättvis arbetsmarknad när stora grupper i samhället får gräddfiler som andra bara kan drömma om. Alternativ för Sverige anser att nystarts- och instegsjobben bör avskaffas i sin helhet. Subventionerade anställningar för personer i den ordinarie arbetskraften ska användas endast i undantagsfall och där det kan göras sannolikt att subventionen leder till varaktig anställning i en betydande del av fallen. Om så inte skulle vara fallet förlorar subventionen sin betydelse och blir istället en mycket dyr åtgärd för att dölja arbetslöshet.

Subventionerade anställningar ska fortsättningsvis finnas för personer som inte är anställningsbara på den ordinarie arbetsmarknaden på grund av funktionshinder eller i övrigt kraftigt nedsatt arbetsförmåga (Samhall). I dessa fall har alltså de subventionerade anställningarna en uteslutande socialpolitisk karaktär.

Kommunala skatteutjämningssystemet

Det kommunala utjämningssystemet måste finnas för att samtliga kommuner i Sverige ska kunna erbjuda en likvärdig offentlig service till medborgarna. Även om det över hela Sverige finns stora variationer i den service som medborgarna erhåller av sina kommuner är det obestridligt att många kommuner inte skulle klara sig alls om det inte vore för det kommunala utjämningssystemet.

Utjämningssystemet ska uppmuntra kommuner att hushålla med skattepengarna. Eftersom vi vill att hela Sverige ska leva är det således naturligt att en omfördelning sker mellan kommunerna. Däremot anser vi att utjämningssystemet utnyttjas av många kommuner och möjliggör fortsatt politiskt vanstyre. Malmö är det kanske tydligaste exemplet på en kommun som till stor del finansieras av utjämningssystemet men som inte gör något för att komma tillrätta med sin urusla ekonomi. För att kommuner ska kunna ta emot stöd av det kommunala utjämningssystemet anser vi att de ska presentera ekonomiskt underlag till staten som visar hur man har tänkt att skära ned på kostsam och överflödig verksamhet som kommunen inte är förpliktigad av staten att tillhandahålla. För de kommuner som inte vidtar adekvata åtgärder för att få sin budget i balans bör stödet upphöra. Kommuner som fortfarande går med underskott trots att nödvändiga åtgärder har vidtagits kan dock fortsatt få del av stödet.

Platt inkomstskatt

Sveriges skattesystem har utvecklats successivt och under lång tid. Regeln har dock varit att skatter införts snarare än avskaffats. Sedan den stora skattereformen i början av 1990-talet har hundratals olika ändringar genomförts vilket gjort skattesystemet komplicerat och i vissa delar ogenomskådligt. Den förenkling av skattesystemet som den stora skattereformen syftade till har numera alltså gått om intet.

Skatter påverkar folks beteende. I vissa fall är detta önskvärt när det gäller att minska konsumtionen av till exempel alkohol och tobak, men samma mekanismer gäller, med olika stor effekt, för allt som beskattas, även positiva saker såsom arbete.

Marginalskatten, den skatt man betalar på sin sist intjänade krona, avgör hur mycket folk är beredda att jobba utöver nuvarande nivå, och hur lönt ett mer ansvarskrävande och välbetalt arbete är. En hög marginalskatt minskar incitamenten att jobba mer, utbilda sig och söka arbeten med mer ansvar.

Sverige är ett land byggt på innovation, flit och kunnande. Ska Sverige fortsätta vara ledande inom de områdena krävs att staten ger rätt förutsättningar och incitament.

Alternativ för Sverige vill att ansträngning och utbildning ska löna sig, och vi vill att de som så önskar ska få arbeta i den utsträckning de själva vill, utan straffbeskattning. Vi vill därför avskaffa de olika straffskatterna på arbete, men också de olika avdragen, och istället införa ett platt inkomstskattesystem. I Sverige idag har vi redan flera platta skatter, till exempel kapitalskatten. Ingen skulle komma på tanken att ha olika skiktgränser i kapitalskatten beroende på hur hög din kapitalvinst är. Vi anser därför att platt inkomstskatt skulle vara ett mycket mer rättvist system än dagens progressiva skatt. Om person A tjänar 10 gånger mer än person B så ska person A betala 10 gånger så mycket skatt, vilket blir effekten med platt inkomstskatt. Det är ett system som dessutom skulle ge personliga incitament till alla att arbeta hårt och vara flitiga. Vi menar även att platt skatt skulle öka förståelsen och därmed även legitimiteten för hela skattesystemet, vilket är avgörande för både folkets och statens möjligheter att fullgöra sina delar av samhällskontraktet.

För att inte bestraffa de som idag betalar väldigt låg skatt på grund av jobbskatteavdrag och grundavdrag, vill vi att den platta skatten ska börja gälla på inkomster över en viss summa som alltså är fri från skatt. Storleken på grundavdraget ska alltså vara lika för samtliga inkomsttagare.

Fram till att ett platt skattesystem har införts ser vi det som självklart att verka för lägre skatt för alla grupper i samhället, såväl låg- som höginkomsttagare.

Synliggör arbetsgivaravgifterna

Många svenskar underskattar skattetrycket och hur mycket de betalar på varje intjänad krona. Enligt organisationen Skattebetalarna betalar genomsnittsmedborgaren 50 procent mer skatt än de själva tror (20 procentenheter mer).

En av de största anledningarna till detta är den så kallade källskatten: den skatt som dras från inkomsten av arbetsgivaren i form av arbetsgivaravgift. Denna skatt är osynlig för arbetstagaren då den redan är dragen när löntagaren får bruttolönen, men uppgår till drygt 30 procent av bruttolönen.

Sedan källskatten infördes 1947, vilket alltså innebar att man osynliggjorde löneskatten för arbetstagaren, har denna skatt (formellt kallad arbetsgivaravgift) successivt ökat och ligger idag på över 30 procent av bruttolönen. Arbetsgivaravgiften står för en betydande del av det totala skattetrycket, över 500 miljarder kronor årligen.

Alternativ för Sverige vill avskaffa källskatten, för att istället lägga den direkt i den synliga skatten. Detta menar vi skulle öka förståelsen för hur mycket skatt medborgarna faktiskt betalar, och på så vis framkalla en mer levande debatt om vår välfärd och hur medlen används. Vi är övertygade att om folket verkligen förstod hur mycket de betalade, skulle de bli betydligt bättre kravställare på politiker och myndigheter, vilket skulle leda till en mer effektiv resurshantering och statsförvaltning.

Villkorade bidrag mot medborgarskap

I dagsläget går en avsevärd andel av medlen i det svenska fördelningssystemet till människor som inte är, eller väldigt nyligen och på lösa grunder blivit, medborgare. Det svenska välfärdssystemet är byggt för att hantera undantagsfall och i huvudsak erbjuda temporära omställningslösningar, men utnyttjas idag till stor del av människor som inte behärskar språket och som har liten eller ingen möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden. Detta har lett till enorma kostnader, och neddragningar som drabbat inte bara de nyblivna medborgarna som saknar egentlig anknytning till Sverige, utan även de systemet ursprungligen var tänkt att hjälpa: det svenska folket.

Alternativ för Sverige anser att medborgarskap under lång tid delats ut allt för vidlyftigt. De som fått sina medborgarskap genom att fara med osanning eller fuskat ska genast fråntas dessa. Men även om dessa förlorar sitt medborgarskap, kvarstår ett betydande antal med medborgarskap, som inte är en del av det svenska samhället. Därför vill vi införa fler mekanismer som säkerställer att den som tidigare fått medborgarskap men som inte är en del av det svenska samhället inte heller ska få full del av välfärdssystemen. Exempel på kriterier som ska vara uppfyllda för att berättiga fullt stöd är att personen kan tala, läsa och förstå svenska.

Slopat ränteavdrag, sänkt kapitalskatt

Ränteavdraget i Sverige innebär att 30 procent av ränteutgifterna är avdragsgilla (för ränteutgifter över 100 000 kronor är avdraget 21 procent). Ränteavdraget uppgår på en aggregerad nivå till tiotals miljarder kronor varje år. Alternativ för Sverige anser det orimligt att man med generösa ränteavdrag uppmuntrar till lån snarare än sparande. Vi vill fasa ut hela ränteavdraget genom en förutbestämd minskning av avdragsmöjligheterna varje år under utfasningstiden.

Samtidigt bör sparande uppmuntras mer än vad som är fallet idag. De ökade skatteintäkterna som staten får av ett slopat ränteavdrag bör användas för att finansiera en sänkning av kapitalskatten (som idag är 30 procent). I praktiken handlar det alltså om en skatteväxling som premierar sparande istället för lån.

Pensioner

En viktig del av välfärden är att ha en pension som är tillräcklig, så att åren efter arbetslivet också blir trygga och goda.

Bland Sveriges pensionärer finns omkring 350 000 fattigpensionärer som lever på en mycket knapp garantipension. Det innebär att ungefär var sjätte pensionär är fattigpensionär, vilket gör Sverige sämst i Norden och sämre än EU-snittet.

På ett mer generellt plan ser pensionerna i framtiden ut att bli allt lägre. Just nu ligger Sverige strax under EU-genomsnittet – runt 60 procent – men vi är på väg mot bottennivåer i EU. År 2048 beräknas svenska pensioner vara 48,2 procent av slutlönen. Endast Estland beräknas ligga på en lägre nivå bland alla EU-länder.

Höjda garantipensioner. Alternativ för Sverige vill höja garantipensionerna i syfte att mildra den utsatta situationen för fattigpensionärer - en grupp som var med och byggde upp Sverige men som idag inte får den uppskattning de förtjänar. Vi anser också att det är fel i grunden att personer som invandrat till Sverige sent i livet kan erhålla högre pension än svenskar.

Reformera premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet infördes 2000 för att öka valfriheten i pensionssparandet. En liten andel av det statliga pensionssparandet är sedan dess möjlig att för medborgarna själva placera på ett fondtorg.

Syftet låter lovvärt, men har i praktiken inte fungerat som tänkt: ett stort antal skandaler där oseriösa fondförvaltare utnyttjat pensionsspararna och ett lågt engagemang i, och kunskap om, systemet har sänkt förtroendet.

Alternativ för Sverige menar att nuvarande system måste reformeras. Idag tvingas den som vill göra ett aktivt val att välja mellan hundratals olika fonder, samtidigt som valet man gör ofta är svårt att överblicka, då avgifter och ränta under mycket lång tid kommer påverka den slutliga utbetalningen. Vi förespråkar en betydande förenkling av systemet, där folk känner tilltro till de statliga AP-fonderna och där antalet fonder på fondtorget kraftigt minskas.

Bevara finanspolitiska rådets oberoende

Det finanspolitiska rådet har till uppgift att bedöma om den drivna finanspolitiken är förenlig med långsiktighet och de budgetpolitiska målen. Det fyller en viktig uppgift som oberoende granskare av statens finanspolitik.

Alternativ för Sverige vill bevara finanspolitiska rådets oberoende för att garantera transparens i finanspolitiken, och förhindra att sittande regeringar förskönar bilden av svensk ekonomi för att öka sina chanser till omval. Vi menar att oberoende granskning är en förutsättning för effektiv hushållning och resursfördelning, och för att eliminera riskerna för manipulerade prognoser och skönmålning vilket minskar medborgarnas möjligheter till ett välgrundat val.

Enhetlig moms

Mervärdesskatten, populärt kallad moms, är en skatt på konsumtion och betalas av konsumenten vid köp. I dagsläget existerar en rad olika momssatser för olika produkter och tjänster - sex, tolv och 25 procent.

Alternativ för Sverige vill avskaffa dagens system med differentierad moms, till förmån för en och samma momssats oavsett produkt. Vi menar att systemet skulle minska företagens byråkrati, och inte snedvrida marknaden eller öppna upp för lobbykampanjer, vilket nuvarande system gör.

Nej till ett kontantlöst samhälle

I takt med digitaliseringen har vårt samhälle mer och mer gått från fysiska kontanter till elektroniska betallösningar. Elektroniska betaltjänster är ofta smidiga och möjliggör snabbare affärer och betalningar, samt tillåter människor att sköta sina bankärenden via mobil och dator.

Alternativ för Sverige välkomnar den förenkling och effektivitetsvinst som digitaliseringen inneburit på bankområdet, men vi motsätter oss ett kontantlöst samhälle. Vi menar att fysiska kontanter är nödvändiga av två skäl:

Elektroniska betalsystem är uppenbart känsliga, och allvarligare störningar som slår ut IT-infrastruktur riskerar att drabba landet och dess medborgare svårt om kontanter inte kan användas.

Det andra skälet är inte vid första anblick lika uppenbart, men dock allvarligare. I ett kontantlöst samhälle hamnar medborgarna ekonomiskt helt i bankernas händer. Ingen kan längre leva utan att banken har full kontroll över allas likvida medel. Om minusränta skulle införas på insättningskonton tvingas medborgarna att antingen konsumera eller se sina tillgångar gradvis minska.

Alternativ för Sverige menar att kontanter ska finnas även i framtidens samhälle. Vi vill att banker ska vara skyldiga att hantera kontanter.

Läs om hur vi vill bryta vänsterns kulturella dominans!