AFS svar till kyrkans skogsutredning
En av de frågor som är mest på tapeten i Svenska kyrkan i årets kyrkoval, och sannolikt under lång tid framöver, är skogspolitiken. Svenska kyrkan presenterade tidigare i år en omfattande skogsutredning, där alla nomineringsgrupper ombads komma in med remiss-svar. Nedan följer Alternativ för Sveriges svar.
Alternativ för Sveriges yttrande över Svenska kyrkans skogsutredning
Med anledning av Svenska kyrkans skogsutredning vill Alternativ för Sverige inkomma med följande synpunkter.
(Alternativ för Sverige anser inte att prästlönetillgångarna ska förvaltas med särskild egen klimatpolitisk hänsyn eller beakta rennäringspolitiska spörsmål på eget initiativ. Dessa frågor hanteras av riksdag, regering och myndigheter. Svenska kyrkan ska därvidlag följa lagar och förordningar. Vi kommenterar därför inte utredarens förslag i dessa delar.)
- Vi delar utredarens uppfattning att även värden andra än ekonomiska måste beaktas i Svenska kyrkans skogsbruk. Utredaren använder i sammanhanget uttryck som sociala, andliga och existentiella värden. Vi motsätter oss inte detta
begreppsbruk men vill tillägga: hur det svenska landskapet upplevs och ter sig är av stor betydelse för vårt folk och vår kultur. Ett skogsbruk som reducerar landskapet till en artfattig monokultur kommer på sikt undergräva ett kulturellt rikt landsbygdsliv och skada vårt folks själva identitet. En parallell kan dras till jordbrukssamhällen i vissa länder, där landskapet helt reducerats till en produktionsapparat (palmodlingar, extremt vidsträckta spannmålsodlingar, m.m.) - Utredaren har formulerat ett förslag till mål för skogsförvaltningen så här:
”Svenska kyrkans skogsbruk ska bidra till att skapa ett varierande och multifunktionellt landskap med en mångfald av brukningsmetoder där fler värden kan levereras samtidigt, såsom andliga och existentiella värden, ekonomisk avkastning, biologisk mångfald, klimatnytta, ekosystemtjänster i övrigt och social välfärd.”
Vi menar att ”klimatnytta”, ”ekosystemtjänster” och ”social välfärd” är onödiga och delvis oförståeliga, varför de borde strykas och ersättas med ”kulturella och historiska värden”. Vidare är ”multifunktionellt” ett syntetiskt ord och opassande i
sammanhanget, även om vi förstår utredarens intention. Vi föreslår att det byts mot ”värdefullt”. - Utredaren föreslår även att ”andlig, ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet ska säkerställas i förvaltningen”. Då olika organisationer (och individer) synes mena olika saker med begreppet ”social hållbarhet”, finner vi att uttrycket är olämpligt att använda i ett skogligt sammanhang utan att ge det en klar definition. Risken är annars att olika läsare av utredningen tolkar uttrycket olika.
- I utredningen finns ett förslag om att markinnehavet i prästlönetillgångarna ska fördelas över tre kategorier. Områden i respektive kategori ska förvaltas enligt för kategorin fastslagna principer. Vi stödjer huvudsakligen utredarens uppfattning i
denna del. Den angivna procenttalen måhända kan behöva justeras och vissa detaljer ändras, men inriktningen är god. - Vi finner förslaget om att Svenska kyrkan bär eventuellt intäktsbortfall solidariskt vara inte bara rimligt, utan en förutsättning för en förändrad förvaltning enligt utredarens intentioner. I detta sammanhang vill vi också noga påpeka följande:
Avkastningen på prästlönetillgångarna är en mycket liten del av Svenska kyrkans intäkter. Medlemsavgifter gav 15,3 miljarder kr år 2023. Intäkter från prästlönetillgångarna gav endast ca 500 miljoner kr. Eftersom det i tillgångarna ingår 468 000 hektar produktiv skogsmark, utöver en del jordbruksmark och
finansiella tillgångar, var avkastningen på skogsbruket max drygt 1000 kr/hektar och år. Som jämförelse bidrar en medlem med svensk medianlön (36 500 kr) och genomsnittlig kyrkoavgift (1%) med 4380 kr. Om avkastningen halveras så motsvarar det ett medlemsbortfall om ca 57 000 medlemmar med medianlön och medelkyrkoavgift. Alternativ för Sverige menar att det inte är omöjligt att Svenska kyrkan skulle kunna rekrytera ett ansenligt antal medlemmar respektive förhindra utträden, genom att inta en ledande position som en bevarare av svenska natur- och kulturvärden på svensk landsbygd. Det ekonomiska bortfallet av förändrade förvaltningsprinciper
behöver sålunda inte bli betungande. - Vi stödjer utredaren i förslagen om förtydligad styrning av prästlöneförvaltningen (där kyrkostyrelsen beslutar om övergripande mål och inriktning), samt att kyrkostyrelsens tillsyn av densamma utvecklas.
- Förslaget om att ge församlingarna stärkt inflytande och insyn i förvaltningen vill vi uttrycka ett särskilt stöd för. Alternativ för Sverige vill se en folkkyrka och en medlemsstyrd sådan. Decentralisering och lokalt inflytande är en del i det.
- Vi uppfattar det som en brist att utredningen inte berört jaktfrågor annat än i förbifarten och helt saknar förslag på området. Jakten är en del av skogsförvaltningen i prästlönetillgångarna.
Utredaren påstår att jakt arrenderas ut till marknadspriser. Samtidigt hävdas att vissa stift har kösystem för arrendena. Dessa två påståenden är oförenliga med varandra. Om jakten arrenderas ut genom ett transparent anbudsförfarande och med någorlunda regelbundenhet (begränsad avtalstid), så uppstår inga köer. Att jakt arrenderas ut till vissa individer genom ”kontakter”, av hävd eller till underpriser där intressenter som är villiga att betala högre arrende aldrig ges den möjligheten, är ett oacceptabelt förfarande.
Det är av stor vikt att Svenska kyrkan inte framstår i dålig dager gentemot jägarkåren i detta avseende. Jakten når in i hundratusentals hushåll och omfattar direkt och indirekt ännu fler individer.
Föredragen i kyrkogruppen februari 2025,
För partistyrelsen,
Sven Valerio
Sven Valerio bor på glesbygden i Ångermanland och är toppkandidat i Härnösands stift. Han kandiderar även lokalt till Örnsköldsviks södra pastorat. Han är ledamot av partistyrelsen samt kretsansvarig för partiets verksamhet i Västernorrland.