Stadgar

Stadgar antagna vid Alternativ för Sveriges rikskongress 3 december 2022.

§ 1 Namn 

Föreningens namn och partibeteckning är Alternativ för Sverige. Partistyrelsen får besluta att andra partibeteckningar kan användas vid kandidatur till enskilda kommuner, regioner eller till kyrkovalet. 

§ 2 Form och ändamål

Föreningen ska bedriva politisk verksamhet i form av ett politiskt parti. Partiets huvudsakliga ändamål är att uppnå parlamentarisk representation i syfte att få realpolitiskt inflytande enligt dess politiska program. Styrelsens uppgift är att leda partiet i enlighet med ändamålet.

§ 3 Medlemskap 

Partiet har öppen medlemsantagning, under förutsättning att medlemmen delar partiets övergripande politiska inriktning. Medlemsavgiften fastställs av partistyrelsen och medlemskapet gäller från den dag betalningen registrerats i medlemssystemet. 

Ett medlemskap kan avslutas på medlemmens egen begäran, eller genom beslut i partistyrelsen. Om partistyrelsen avslutar ett medlemskap på grund av att medlemmen bedöms vara uppenbart olämplig, ska medlemmen få inkomma med synpunkter inför mötet.  Rikskongressen har rätt att pröva, och upphäva, partistyrelsens beslut.

§ 4 Partistyrelsen

Partistyrelsen är partiets högsta verkställande organ. Partistyrelsen ska bestå av minst sju och högst 15 ledamöter, inom vilka följande presidieposter ska finnas:

Presidieposterna väljs av rikskongressen. Om posten som partikassör eller partisekreterare i ett senare skede under verksamhetsperioden blir vakant, får styrelsen genomföra fyllnadsval, så länge personen som väljs redan sitter i styrelsen.

Rikskongressen får välja ersättare till styrelsen. Antalet får vara högst fem och ska väljas med inbördes ordning. Ersättare har närvarorätt till samtliga möten och inträder med rösträtt vid ledamots frånvaro. 

Firmatecknare beslutas av styrelsen internt. 

När rikskongressen inte är samlad leder partistyrelsen partiet. Styrelsen ges mandat av rikskongressen att leda partiet politiskt och organisatoriskt, i de frågor som inte regleras av dessa stadgar. Riksdagslista kan fastställas av rikskongressen, en särskild valkonferens, eller av partistyrelsen om den fått mandat av rikskongressen att göra det. Partistyrelsen har rätt att fastställa listor till kommunval, regionval, EU-val och kyrkoval. Listor till dessa val kan, om partistyrelsen önskar, fastställas av medlemmar eller styrelse på berörd lokal nivå. Partistyrelsen beslutar om formerna för detta. 

§ 5 Rikskongress

Rikskongressen är partiets högsta beslutande organ. Rikskongress ska hållas senast under det kalenderår som infaller två år efter föregående kongress. Rikskongressen ska alltid välja partistyrelse, revision och valberedning, samt besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. 

Kallelse till rikskongress ska skickas ut minst en månad innan mötets genomförande. Handlingar bör skickas ut senast två veckor före kongressen. 

Kallade till rikskongressen kan utses genom ombudssystem där fördelningen av ombud baseras på enheter som utgörs av medlemsantalet i en eller flera sammanslagna kretsar, och där enhetens medlemmar utser sina ombud i en demokratisk omröstning. Utöver ombuden äger samtliga i partistyrelsen rösträtt på rikskongressen.

Om styrelsen så önskar, kan alla som varit medlemmar i partiet vid en given tidpunkt kallas med rösträtt istället för att ombud väljs. 

Anmälda till rikskongress har nominerings-, förslags-, yttrande- och rösträtt. 

§ 6   Lokal verksamhet

Partiets regionala organisation utgår från indelningen i riksdagsvalkretsar, där en eller flera riksdagsvalkretsar bildar en enhet. Varje medlem tillhör en sådan enhet. Enheten benämns antingen distrikt eller krets. Bildandet av ett distrikt föregås av en krets, där skillnaden är att ett distrikt leds av en distriktsstyrelse som väljs av medlemmarna i distriktet, medan en krets arbete leds av en kretsansvarig som utses av partistyrelsen. 

Distriktsstyrelsen kan, men måste inte, bilda ett eget organisationsnummer och bankkonto. 

När förutsättningar finns för att bilda en distriktsstyrelse så är det partistyrelsens ansvar att kalla till bildandemöte.

Distriktsårsmöte ska därefter hållas senast under det kalenderår som infaller två år efter föregående distriktsårs- eller bildandemöte. 

Efter årsmötet ska underskrivna kopior på konstituerande och ordinarie mötesprotokoll skickas till partisekreteraren.

Partistyrelsen kan besluta att upplösa en distriktsstyrelse om det finns särskilda anledningar som föranleder detta, till exempel brister i ekonomisk hantering, undermålig bokföring, brott mot god föreningssed, underlåtenhet att följa partiets stadgar eller grov och systematisk avvikelse från partiets politiska program. Vid upplösning återgår enheten till att vara en krets.

Under ett distrikt kan kommunföreningar bildas. En kommunförening utgörs av en eller flera kommuner. 

§ 7   Räkenskapsår och verksamhetsperiod

Partiets räkenskapsår utgörs av kalenderår. På rikskongressen beslutas om räkenskaperna för det eller de senaste fullständiga kalenderår som föregående rikskongress inte beslutat om. Partiets verksamhetsperiod löper mellan två rikskongresser.

§ 8   Tolkning av stadgar

Styrelsen äger rätt att tolka stadgarna. Styrelsen har mandat att agera i frågor som ej stipuleras i stadgarna. 

§ 9   Stadgeändring och upplösning

Ändring av stadgarna kräver två tredjedelars majoritet av rösterna på rikskongressen. Upplösning av partiet kräver tre fjärdedelars majoritet av rösterna på rikskongressen. Vid upplösning ska rikskongressen ta beslut om vart partiets eventuella tillgångar ska doneras.