Alternativ för Sverige lanserar Återvandringsverket

På tisdagen lanserade Alternativ för Sverige Återvandringsverket. 

Ladda ner broschyren som PDF här.

Återvandring är vårt lands ödesfråga och därför också vårt partis profilfråga. Ett parti som inte driver återvandringsfrågan kan inte rädda Sverige. Men återvandring får inte vara en diffus vision utan måste också kunna genomföras i praktiken. Därför presenterar vi nu vår återvandringsplan.

De senaste månaderna har vi räknat på hur många som kommer att behöva återvandra. Bedömningen grundar sig på uppgifter från bland annat statliga offentliga utredningar (SOU), Migrationsverket och Statistiska centralbyrån.

Återvandringen berör invandrare som av olika skäl inte ska vara i Sverige, antingen genom att de från början inte haft rätt att komma hit eller genom att de misskött sig under sin vistelse. Nedan följer de grupper som omfattas av återvandringen:

Illegala invandrare: 50.000
Invandrare som fått avslag på asylansökan men som vägrat lämna landet skickas hem per automatik.

Asylsökande: 63.000
Sverige lämnar asylsystemet och inför ett omedelbart asylstopp. Det innebär att de personer som för närvarande söker asyl och väntar på besked får avslag per automatik och skickas hem.

Asylinvandrare med uppehållstillstånd, inklusive anhöriga: 275.000
I Sverige finns idag 219.000 asylsökande som fått uppehållstillstånd (men ännu inte medborgarskap), samt 70.000 anhöriga till dessa. Av dessa bedömer vi att cirka 95 procent, 275.000, kommer att behöva åka hem. Huvudregeln här är avvisning. Bevisbördan för att få stanna ligger hos den enskilde och vederbörande måste då kunna visa att han/hon har ett vitalt bristyrke med kollektivavtalsenliga villkor, behärskar svenska i tal och skrift, har ett fläckfritt belastningsregister och att man inte har fuskat sig till uppehållstillstånd eller tagit sig illegalt till Sverige. 

Lågkvalificerade arbetskraftsinvandrare: 24.000
En stor grupp arbetskraftsinvandrare utför idag arbeten som inte är bristyrken och/eller arbetar under omständigheter som innebär lönedumpning för svenska arbetare. Av dessa är cirka 14.000 arbetskraftsinvandrare från utanför EU/EES-området. Resterande är i huvudsak från Östeuropa. Arbetskraftsinvandring ska endast tillåtas för bristyrken och till kollektivavtalsenliga löner och villkor.

Utländska tiggare: 4.000
Samtliga utländska medborgare som kommit hit för att livnära sig på tiggeri skickas hem per automatik.

Invandrare som erhållit medborgarskap: 88.000
Här handlar det om invandrare som erhållit medborgarskap men som på olika grunder förverkat sin rätt att stanna kvar i landet. Det handlar om de som i åratal vägrat att arbeta, de som begått grova eller upprepade brott, samt de som vägrat lära sig svenska och som i övrigt uppenbart inte haft någon som helst ambition att göra rätt för sig. 

Sammanlagt handlar det om en halv miljon (504.000) som ska återvandra. (Frivillig återvandring ingår inte i beräkningarna ovan). Återvandringen av en halv miljon skulle frigöra enorma resurser som istället kommer det svenska folket till godo.

Emellanåt kommer kritiker med invändningar om att återvandringen inte är realistisk eller genomförbar i praktiken. Det är en invändning som saknar substans. Självklart är det en stor apparat som ska organiseras, och det kommer att innebära målmedveten planering. Men allting går att genomföra, givet att viljan finns.

Fokus måste flyttas från invandring till återvandring. Migrationsverket måste läggas ned och ersättas av ett återvandringsverk som är ansvarigt för att organisera återvandringen i enlighet med vår återvandringspolitiska vision. 

Vår utgångspunkt för planen är att den ska vara möjlig att genomföra under en tidsperiod av sex år. Under denna period genomförs också samtliga nödvändiga lagändringar som krävs för att återvandringen ska kunna genomföras. Myndighetschefer med kompetens och förmåga att verkställa återvandringen tillsätts. Sverige måste skyndsamt etablera ett samarbete med mottagarländerna för att återvandringen ska fungera så smidigt som möjligt.

Ödet vilar i egna händer
1968 varnade den brittiske politikern Enoch Powell i ett berömt tal för konsekvenserna av att inleda storskalig invandring. Idag, 50 år senare, kan vi se att han fick rätt i sin dystopi. Men han var också en optimist genom att han vågade tro att vårt öde vilar i egna händer:

“Alltför ofta idag säger folk till oss: det här är inte möjligt, det där är inte möjligt. Jag säger: det som ligger i vårt lands intresse är alltid möjligt! Vi har inget att frukta förutom våra egna tvivel.”

Idag är Enoch Powells ord mer aktuella än någonsin tidigare. De gamla politikerna har försatt Sverige i en ytterst svår situation med problem som de aldrig kan lösa. Men någon måste göra det, och vi har både viljan och planen som krävs.