Återvandrings­politik

Det mångkulturella experimentet inleddes formellt för ett halvsekel sedan med proposition 1975:26 och har sedan dess fortsatt utan några större politiska kursändringar. Idag står invandringen för huvuddelen av befolkningsökningen i Sverige, och andelen personer med invandrarbakgrund har ökat explosionsartat. Den massiva invandringen har förvandlat vårt land från ett homogent till ett mångkulturellt. Sverige är idag mindre etniskt och kulturellt svenskt än någonsin tidigare eftersom etniska svenskar, och därmed också svensk kultur, trängts undan till förmån för invandrare och deras kultur. Politiken, som haft som mål att fylla landet med invandrare från främmande länder, har förändrat Sverige på så långtgående sätt att inget samhällsområde är opåverkat. Idag har en tredjedel av befolkningen utländsk bakgrund, och svenskarna förväntas bli en minoritet på 2050-talet om invandringen fortsätter.

Alternativ för Sverige vill göra Sverige svenskt igen. Vi vill lösa det existentiella hotet mot Sverige och det svenska folket genom invandringsstopp och återvandring. Asyl- och kvotflyktingmottagande ska slopas i sin helhet. Sverige ska inleda en omfattande återvandringspolitik så att ett stort antal personer kan återvandra till sina hemländer.

Eftersom den massiva invandringen till Sverige skett från kulturellt inkompatibla u-länder, har Sverige tagit emot stora grupper som inte kunnat eller velat bli en del av det svenska samhället. De utgör istället problem för värdfolket – svenskarna – genom att de är kriminella, bidragsberoende eller kommer från inkompatibla kulturer. Det finns naturligtvis också invandrare som kommit till Sverige – framför allt från Europa – som lever laglydigt, kan försörja sig själva och som lever i harmoni med svenskarna utan konflikter.

Huvudregeln i Alternativ för Sveriges återvandringspolitik är att probleminvandrare från inkompatibla kulturer ska återvandra. Gruppen probleminvandrare utgörs av invandrare som är kriminella, invandrare som är bidragsberoende, invandrare som ljugit om sin identitet för att få stanna, invandrare som inte kunnat eller velat anpassa sig till det svenska samhället, samt invandrare som kommer från inkompatibla kulturer med liten eller ingen utsikt för att kunna leva i harmoni med svenska folket.

Vi vill dock understryka att inte finns någon absolut rättighet ens för skötsamma personer att få invandra fritt till Sverige i obegränsade mängder och stanna för all framtid, lika lite som den rättigheten finns i något annat land på jorden. Sverige är inte ett allemansland. Sverige är svenskarnas land och vi har en moralisk skyldighet att överlämna ett svenskt Sverige till framtida generationer. För att detta ska vara möjligt räcker det inte med att endast direkt missanpassade invandrare återvandrar, utan återvandring ska kunna ske även för individer som kommit hit lagligt eller som arbetar. Invandringen var aldrig tänkt att bli permanent. Det kan handla om kvotflyktingar och andra som nu kan återvända hem, anhöriginvandrare vars anknytning till vårt land är svag, eller arbetskraftsinvandrare vars kompetens vi inte längre behöver.

Idag administreras och hanteras invandringen av Migrationsverket, som går igenom en persons bakgrund och förutsättningar för att få invandra till Sverige. Om personen anses uppfylla vissa förutsättningar, får personen uppehållstillstånd. Efter några år tilldelas personen i regel medborgarskap, givet att han eller hon uppfyller de krav som finns för detta.

Alternativ för Sverige vill lägga ned Migrationsverket och istället inrätta Återvandringsverket. Denna myndighet skulle i allt väsentligt jobba på ett liknande sätt som Migrationsverket redan gör, men med fokus på att personer ska ut ur – istället för in i – Sverige. Återvandringsverket ska arbeta systematiskt med att gå igenom samtliga utdelade uppehållstillstånd och medborgarskap. En särskild återvandringsminister ska också tillsättas.

Återvandringsverket granskar personens uppgivna skäl som låg till grund för att få stanna i Sverige samt personens historik i vårt land. Personer, med eller utan medborgarskap, kan komma att utvisas om Återvandringsverket finner att det inte finns tillräckligt skäl för att låta dem vara kvar. Dessa skäl kan vara att de har misskött sig, att de har svag anknytning till Sverige eller att skälen till att de först fick stanna inte längre är uppfyllda. För att återkalla medborgarskap krävs en grundlagsändring. Återkallande av medborgarskap ska kunna ske även från den som är född i Sverige av invandrade föräldrar men som inte kan anses ha Sverige som sitt naturliga hem och som inte lever i harmoni med svenska folket. I dessa fall är föräldrarnas ursprungsland det naturliga hemlandet för personen.

Efter att Återvandringsverket beslutat om att återkalla en persons uppehållstillstånd och/eller medborgarskap, ska personen få information om när och hur hemresan sker. I de fall det finns risk att personen går under jorden eller begår brott under sin kvarvarande tid i Sverige, ska de tas i förvar fram till hemresan. Återvandringsverket ska ha tydliga och effektiva återvandringsavtal med andra länder, vilket möjliggör för Sverige att återbörda stora mängder personer till deras hemländer. För oss är det lika naturligt som att det finns bilaterala avtal inom till exempel miljö, försvar, brottsbekämpning eller handel.

I de allra flesta fall kommer det sannolikt inte att vara några problem att teckna avtal med mottagarlandet, eftersom länder vill få tillbaka de landsmän som kommer hem med värdefulla erfarenheter efter att ha levt i ett land som Sverige som är uppbyggt på ett helt annat sätt än u-länder i tredje världen. Det ligger därför i både Sveriges och mottagarlandets intresse att få återvandringsavtal på plats så att det finns en plan för hur dessa människor snabbt ska kunna hanteras vid ankomst och sedan återetablera sig i sitt nya land. Vid behov kan Sverige bidra ekonomiskt till mottagarlandet för att ett avtal ska kunna tecknas.

I de fall som det inte gått att teckna ett återvandringsavtal och landet blockerar Sveriges möjlighet att flyga dit invandrare, ska personerna skickas till tredje land. I normalfallet är detta ett geografiskt och kulturellt närliggande land som vi har avtal med. Detta kan även bli aktuellt i de fall som en invandrare vägrar att uppge sin identitet och härkomst. Att man inte kan eller vill återvända till sitt hemland ska inte vara en genväg för att få stanna kvar i Sverige.

Därför vill vi att Sverige tecknar avtal med tredje land som, i utbyte mot ekonomisk kompensation eller andra incitament så som bilaterala samarbeten och handel, förbinder sig att ta emot invandrare från Sverige som inte kan återvända hem. Sådana lösningar har tidigare realiserats av till exempel Australien som har ett avtal med Kambodja, samt av Storbritannien och Danmark som har avtal med Rwanda.

Det vanligaste sättet att invandra till Sverige är genom så kallad anhöriginvandring. För att få bukt på det övergripande invandringsproblemet är det därför viktigt att radikalt minska denna form av invandring. Alternativ för Sveriges förslag om asylstopp och omfattande återvandring kommer i sig att minska möjligheten till anhöriginvandring, men det finns trots det anledning att skärpa kraven för anhöriginvandring oavsett om anknytningspersonen är svensk eller invandrad. Idag räcker det med att en person har uppehållstillstånd i Sverige för att vederbörande ska kunna fungera som anknytningsperson. Medborgarskap är alltså inget krav för att exempelvis hämta make eller maka från hemlandet och bilda familj i Sverige. Även för medborgare måste dock kraven skärpas markant.

Alternativ för Sverige vill att anknytningspersonen ska ha varit svenskt medborgare i minst 18 år för att kunna ansöka om att ta en anhörig till Sverige. Fullständigt försörjningsansvar för den anhörige tillkommer anknytningspersonen. Personer som överger sin familj genom att invandra till Sverige i syfte att sedan kunna ta hit hela familjen kommer inte längre kunna göra det. Splittrade familjer ska naturligtvis återförenas i hemlandet eller i närheten av det land som anknytningspersonen utvandrat från. Familjeåterförening i Sverige kan endast ske i undantagsfall då den samlade anknytningen till Sverige bedöms vara större än den är till något annat land.

Det svenska medborgarskapet har förlorat mycket av sin status på grund av de mycket låga krav som ställs för att erhålla det, samt för att skillnaden i förmåner mellan medborgare och icke-medborgare är så liten. Grunden i problematiken är proposition 1975/76:136 om ändringar i lagen om svenskt medborgarskap, som genomfördes vid sidan av den mer kända “mångkulturpropositionen” samma år. I medborgarskapspropositionen slopades de hårda krav som då fanns för att bli svensk medborgare. Detta för att enklare kunna göra Sverige mångkulturellt. Idag går de flesta nya medborgarskap till invandrare från utomeuropeiska länder.

Alternativ för Sverige föreslår en mycket omfattande medborgarskapsreform. Det svenska medborgarskapet ska endast kunna förtjänas personer som visar att de ingår i, eller är närstående, den svenska nationella gemenskapen. Därför ska medborgarskap endast delas ut till de som klarar ett omfattande medborgarskapstest där man kan uppvisa goda kunskaper i svenska, svensk historia, svensk kultur och svenskt samhällsliv och som i övrigt lever i harmoni med svenskarna.

Den som vill bli medborgare ska självklart kunna uppvisa att han eller hon inte ägnat sig åt kriminalitet samt att personen kunnat försörja sig själv under sin vistelse och i övrigt varit en hederlig medborgare. En utomnordisk medborgare ska ha levt i Sverige i minst 10 år för att kunna bli medborgare. Vidare vill Alternativ för Sverige knyta välfärdsförmåner till medborgarskapet. Är man inte medborgare i Sverige ska man inte få ta del av välfärden, såvida inte Sverige har ett bilateralt avtal med landet i fråga om välfärdsförmåner för respektive lands medborgare.

Att Sverige slopar asylsystemet i sin helhet, innebär inte att vi skulle vara förhindrade att vara solidariska med människor som söker skydd i vårt land i händelse av kris eller krig i ett grannland. När Sverige tog emot krigsbarn från Finland, eller människor som flydde i båtar då Röda armén invaderade Baltikum, fanns inget asylsystem, inget migrationsverk, inga asylboenden, ingen flyktingkonvention. Det svenska folkets djupa solidaritet med våra krigshärjade grannländer möjliggjorde ett omfattande flyktingmottagande ändå, och gör det även i framtiden.

Alternativ för Sverige ser inga problem med att temporärt sätta upp system för att kunna ta emot människor på flykt till Sverige från krig eller förföljelser i ett grannland.