hem politik Skolpolitik

Skol­politik

Flummet och ordningsstörningarna måste bort från den svenska skolan.

Skola med kunskapsfokus

Sveriges framgång och välstånd bygger på vårt humankapital och kunnande. Därför är kunskapsraset inom svenska skolan förödande. Det som tidigare var världens bästa skola är idag ett varnande exempel. Skolans problem går långt tillbaka i tiden. 1990-talets byte av huvudman från stat till kommuner var ett stort misstag, men relativiseringen av kunskap till förmån för flumpedagogik går tillbaka ända till 68-vänstervågen. De problem som skolan brottas med idag – föraktet för kunskap, läraryrkets allt lägre status, och anarkin som råder i och utanför klassrummen – är alla ett direkt resultat av den förda politiken.

Alternativ för Sverige ser en välfungerande skola som avgörande för att vi ska kunna skapa starka individer och ett framgångsrikt samhälle. Vi vill se en kunskapsinriktad skola med tydliga mål och krav, där det råder lugn och ro i klassrummen och där lärarna återfått sin auktoritet och status. En sådan skola kommer att förmedla viktiga normer och icke-kunskapsbaserade färdigheter såsom flit, disciplin och personligt ansvarstagande som behövs i varje sunt samhälle.

Kunskapsfokus

Den svenska skolan har gått från att vara en av världens bästa och mest jämlika, till att vara en skola i fritt fall, där social bakgrund blivit allt mer avgörande för elevens resultat. En av anledningarna är den rådande synen på kunskap som något oviktigt. Den postmoderna kunskapsrelativismen går tillbaka till 68-vänsterrevolutionen, och kom på 1990-talet att bli allt mer dominerande. Det är en syn där skillnaderna mellan rätt och fel suddats ut eller förnekas. Lärarens roll har förvandlats från kunskapsförmedlare och auktoritet, till ett slags “coach” som på sin höjd ska hjälpa eleverna att själva finna kunskap – något som är svårt nog för vuxna och nära nog omöjligt för barn i grundskoleåldern. Resultatet är elever som lätt blir skoltrötta, omotiverade och uppgivna. Kunskapsföraktet har även degraderat läraryrket – när kunskap inte längre är absolut, blir lärarrollen allt mer diffus.

Alternativ för Sverige anser att skolan måste ha en tydlig kunskapssyn och förmedla en klar bild av vad eleverna förväntas kunna efter slutförda moment och årskurser. Kunskaper mäts bäst på det klassiska sättet: genom skriftliga prov. För att kunna förvärva sig tillräckliga kunskaper krävs också att elever får läxor. Förmågan att resonera och kritisera, som nuvarande skola ofta lyfter fram, är viktigt – men denna förmåga kommer först efter att en elev förvärvat sig ordentliga kunskaper i ämnet, inte innan.

Lärarledd undervisning

Nuvarande läroplaner utgår ifrån att eleven ska problematisera och ifrågasätta vedertagen vetenskap och fakta utan att själv inneha någon särskild faktakunskap. Istället för att läraren förmedlar kunskap till eleven, har lärarrollen förvandlats till att vara ett stöd i elevens eget utforskande. För eleven blir situationen förvirrad, när han eller hon inte har några klara ramar att hålla sig till, och när eleven, utan tillräcklig kunskapsgrund, förväntas avgöra vad som är viktigt och vad som inte är det inom ett ämne.

Alternativ för Sverige vill att lärarledd undervisning, ibland kallad katederundervisning, är det i särklass bästa sättet för eleverna att lära sig på. Med denna undervisningsform får varje elev i klassen tillgång till lärarens kunskaper samtidigt, istället för att läraren ska försöka ägna tid åt varje elev - något som gör att läraren endast kan avvara mycket korta stunder för varje elev under en lektion och deras tillgång till lärarens undervisning och kunskap blir dramatiskt mindre. Den lärarledda undervisningen skapar lugn hos eleverna och ger arbetsro och ordning i klassrummet. Genom att återföra ledarskapet till läraren höjs läraryrkets status, vilket i sin tur ökar söktrycket till lärarlinjen och i sin tur säkerställer att Sverige får de välmotiverade och kunniga lärare som behövs.

Betyg – för elevernas skull

Våra förslag
  • Betyg från årskurs ett
  • Betyg i ordning och uppförande

I Sverige har kunskapsfallet hos eleverna skett parallellt med en förändrad syn på kunskapsmätning. När svenska skolan var som bäst betygsattes eleverna från skolstarten, medan det idag enbart är elever i de högre årskurserna som ges betyg. Avskaffandet av betyg har saknat stöd i den pedagogiska forskningen och har helt varit ideologiskt motiverad.

Betyg är viktiga för såväl elever som föräldrar och lärare. För eleven är det av yttersta vikt att förstå när man gör rätt, hur man ligger till och vad som förväntas av en. För föräldrarna är det omöjligt att stötta sitt barn på rätt sätt om man inte förstår hur barnet ligger till i sin utveckling. Sist men inte minst är betyg ett viktigt verktyg för läraren för att kunna motivera extra undervisning eller särskilt stöd till elever som halkat efter i undervisningen.

I dagsläget blir elever och föräldrar ofta överraskade när de första betygen delas ut. För elever till föräldrar med hög utbildning finns ofta möjligheten att hemifrån kompensera för den förlorade kunskapen, men för de elever som kommer från en mindre bemedlad bakgrund blir dåliga betyg ofta demoraliserande och ett skäl till uppgivenhet. För dem ger de sena betygen ingen chans för upphämtning, vilket ökar skoltröttheten och stöket.

Alternativ för Sverige vill se betyg från årskurs ett. Vi vill att eleverna från början ska förstå vad som krävs och att föräldrar ska slippa oroa sig för hur deras barn ligger till. Betygsättning ökar lärarens auktoritet och därigenom ordningen i klassrummen, något som är avgörande för att barn ska kunna tillgodogöra sig kunskapsförmedlingen. Vi vill även återinföra betyg i ordning och uppförande. Vidare bör betygen ges ut mer restriktivt. I dag är det allt fler elever som får högsta betyg i huvuddelen av ämnen i grundskolan och gymnasiet. Undersökningar visar på en radikal betygsinflation i svensk skola som bara ökat i takt med att kunskaperna blivit lägre. Tydligare kunskapskrav, slutexamination och strävan mot normalfördelning skulle göra betygen mer rättvisa. De skulle dessutom blir mer användbara för universitetsantagning och för arbetsgivare i anställningsprocessen.

Återförstatligande av skolan

År 1991 överlät staten huvudmannaskapet för skolan till kommunerna. Det är en av de största reformerna av svenskt skolväsende någonsin. Kommunaliseringen är idag starkt ifrågasatt. Den har lett till ojämlikhet i utbildningssystemet och stora lokala kvalitetsbrister. Den andel av elever som har mycket svaga kunskaper har ökat kraftigt sedan kommunaliseringen, vilket är uppseendeväckande eftersom Sverige tidigare utmärkte sig för jämlikheten inom skolan. Kommunerna har inte kunnat axla rollen som huvudman för skolan och många utredare har pekat på just kommunaliseringen som en av anledningarna till de sjunkande skolresultaten.

Den viktigaste och mest allvarliga reformen i det som kallas kommunaliseringen var att staten övergav sin verksamhetsstyrning och ersatte med målstyrning. Staten skulle nu bara styra med mål, men det skulle vara fritt för varje kommun att bedöma hur målen skulle uppnås. Resultatet blev en katastrof när varje kommun hade egna sätt att uppnå målen. Det leder ofrånkomligen till enorma skillnader i skolans kvalitet beroende på var i landet man bor. Dessutom hamnade skolan i kommunernas budgetar och kan nu användas som budgetregulator när så fordras.

Alternativ för Sverige anser att en välfungerande och jämlik skola är en av statens kärnuppgifter och att det är en självklar del i samhällskontraktet. En dålig skola påverkar en inidvid negativt under resten av livet, och påverkar även samhället negativt. Därför menar vi att man, oavsett i vilken kommun man bor, alltid ska kunna lita på att skolan håller en hög och likvärdig kvalitet. Vi vill därför att staten återigen tar över ansvaret och huvudmannaskapet för skolan och bryter med de stora reformer som drivits igenom under kommunaliseringen.

Prioritera det svenska språket

Våra förslag
  • Fokus på språkkunskaper genom ökad läsning
  • Inför en nationell litteraturkanon i skolan

Det är välkänt att språket har en stor betydelse för möjligheten att kunna tillgodogöra sig kunskap. Därför är det allvarligt att kunskaperna i det svenska språket är så pass låga och har sjunkit under lång tid. En betydande del av svenska elever har idag en så dålig läsförståelse att de inte kan sägas uppnå en grundläggande nivå.

Språkfärdigheter, och i synnerhet läsförståelse, är avgörande för att elever ska kunna tillgodogöra sig övrig skolundervisning. Ytterst är ett utvecklat språk en förutsättning för komplexa och abstrakta tankar, koncept och begrepp. Utan tillräckliga språkkunskaper blir all undervisning därför utsiktslös.

Alternativ för Sverige vill öka fokus på svenska språket som vi menar är en nyckel för att kunna tillgodogöra sig skolgången och att kunna prestera i det svenska samhället. Den som saknar funktionell läsförmåga ska inte kunna gå vidare till nästa årskurs innan kraven har uppnåtts. Vi föreslår en nationell litteraturkanon för alla elever i den svenska skolan, vilket inte bara skulle höja deras läsförmåga, utan också vara ett sätt att tillgodogöra sig svensk kultur genom att man får läsa läsa några av de viktigaste verken från svenska författare.

Mer än bara kunskap

Skolans uppgift går längre än att enbart tillse att eleverna har en god läsförståelse, kan räkna eller förstår historia. Skolan har även en viktig roll i att forma självständiga och ansvarstagande individer. I den nuvarande skolan har lärarens roll urlakats, och kunskapsrelativismen med synen att eleven själv ska lära sig har lett till att traditionellt viktiga värderingar som disciplin, arbetsmoral och ansvarstagande setts som omoderna.

Alternativ för Sverige menar att skolan har en kritisk roll som förmedlare av dessa värderingar. Läxor lär barn eget ansvar; tydliga deadlines och kunskapskrav fostrar disciplin och arbetsmoral. Dessa icke-kognitiva färdigheter måste återigen prioriteras i skolan. Det elevdemokratiarbete som genomsyrar dagens skola är naivt och problematiskt. Med märkliga idéer om att eleverna ska styra lärarens sätt att undervisa förlorar läraren sin auktoritet, kunskapsförmedlandet går förlorat och synen på kunskap blir att det är vad majoriteten anser. Tvärtom från att fostra demokratiska medborgare, skapar en sådan skola okunniga elever utan verktyg att fatta välgrundade beslut. Vi menar att skolan varken kan eller ska vara en elevdemokratisk instution. Det är en befängd tanke att omyndiga, som i övrigt inte tillåts fatta avgörande beslut, har beslutanderätt över den undervisning de själva inte kan bedöma relevansen i.

Höjd status för läraryrket

Våra förslag
  • Höj lärarlönerna
  • Mer krävande lärarutbildning
  • Rektorer ska ha bakgrund som lärare
  • Anställ personliga lärarsekreterare

Läraryrket har sjunkit i popularitet och lockar inte lika många sökande som förut. Det finns flera anledningar till detta, som alla samspelar. Den rådande anarkin, lärarens allt mindre möjligheter att få ägna sig åt undervisning, och de låga lönerna är alla viktiga orsaker till läraryrkets minskade attraktionskraft.

Alternativ för Sverige anser att läraryrket är ett av de viktigaste arbeten man kan ha. Läraren har ansvaret för våra barn och unga, och formar därigenom framtidens Sverige. De innehar en av statens viktigaste förpliktelser gentemot sina medborgare och möjliggör ett gemensamt samhällsbygge. För att höja yrkets status måste fler söka in till utbildningen. För att det ska vara möjligt krävs inte bara att skolan återfår sitt kunskapsfokus och ordning och reda, utan också att lärarlönerna höjs kraftigt och att löneutvecklingen är god över tid. Om det inte sker, kommer det inte gå att locka toppstudenter till yrket.

Vidare vill vi se en uppstyrning av lärarutbildningen. I dagsläget är nivån på lärarutbildningen alltför låg: antalet timmar den genomsnittlige lärarstudenten lägger på skolarbete motsvarar inte i närheten heltidsstudier. Ämneskunskaperna är undermåliga, flumpedagogiken förhärskande.

I och med kommunaliseringen togs kravet på att rektorer ska vara lärare bort. Istället kan nu vem som helst anställas som rektor. Vi menar att rektorer ska ha gedigen kunskap av skolan, och självklart själva ska vara lärare i grunden. Detta skulle ytterligare hjälpa till att uppvärdera läraryrket.

Den svenska skolans dokumentationshysteri har gjort att lärare tvingas springa på meningslösa konferenser nästan varje vecka. Lärares arbetstid ska gå till att planera och genomföra sina lektioner. För det krävs att övrig personal anställs i skolan som möjliggör att lärarna fokuserar på sin kärnuppgift - undervisning. Mest kritiskt är att anställa personliga lärarsekreterare som tar hand om mycket av lärarnas administrativa börda.

Tydlig läroplan

En av de största anledningarna till Sveriges fall kunskapsmässigt är de luddigt formulerade läroplanerna. Sedan femtiotalet har läroplanerna blivit mindre och mindre tydliga, för att idag vara rent obegripliga i den mening att förstå vad eleverna faktiskt förväntas lära sig. Läroplanerna är idag flummiga och långrandiga samt öppnar för vitt skilda tolkningar beroende på vem som läser det. Istället för tydliga kunskapsmål finns svepande formuleringar om att eleven ska “problematisera”, “ifrågasätta” eller “ställa frågor utifrån egna upplevelser”, något som är omöjligt, oseriöst och direkt kontraproduktivt utan tillräckliga ämneskunskaper.

Alternativ för Sverige menar att läroplanerna måste göras mer konkreta, med mål som man enkelt kan mäta resultatet mot. Från att eleven ska förstå vad denne förväntas prestera, till läraren som ska uppfylla de stipulerade målen är tydlighet av yttersta vikt. Läroplanerna bör specificera konkreta kunskapsmål snarare än luddiga förmågor.

Avpolitisering av utbildningsväsendet

Våra förslag
  • Avpolitisera utbildningsväsendet
  • Stoppa forskningsanslag till genuspedagogik och andra icke-vetenskapliga teorier

Skolan, och speciellt de högre utbildningarna, har successivt blivit mer och mer politiserade i den meningen att icke-vetenskapliga teorier, t.ex. genusteori, kommit att införas, både som egna moment men även som delar av andra ämnen. Samtidigt har vissa ämnen förbjudits eller kraftigt beskurits på politisk grund.

Genusteori och identitetspolitik har på vissa lärosäten blivit så dominerande att den akademiska kvaliteten förfallit och knappast ens kan kallas akademisk i ordets rätta bemärkelse. Inom tekniska utbildningar ingår idag moment där utbildningens innehåll ska problematiseras utifrån genusperspektiv och diskursanalys. Detta är de mer extrema exemplen, då just tekniska utbildningar tillhör de så kallade hårda vetenskaperna där gränsen mellan rätt och fel bör vara tydlig. Inom humaniora är gränsdragningen svårare, men den trend som länge funnits i USA där elever kräver “safe spaces” och särbehandling utifrån etnisk bakgrund, kön eller sexuell läggning har även fått fotfäste i Sverige. Så kallade postkoloniala studier, maktanalyser som ställer kvinnor mot män, och queerteori är stående inslag på så gott som samtliga svenska universitet och högskolor inom humaniora. Detta har lett till en relativisering av den högre utbildningen, där ingenting är sant, utan allt analyseras som ett verktyg för att tillskansa sig makt. Denna utveckling har varit katastrofal för det högre läroväsendet.

Fram till 1991 fanns statlig granskning av läromedel som användes som säkerställde att de läromedel som användes på varje lärosäte också låg i linje med läroplanen och styrdokumenten. När det släpptes fritt blev det fritt för varje skola att själva avgöra vilka läromedel som ska användas, något som öppnat upp för allehanda oseriös pseudovetenskap och politisk propaganda att ta sig in i våra klassrum.

Alternativ för Sverige vill avskaffa icke-vetenskapliga inslag inom högre utbildning i Sverige och återupprätta Sveriges höga akademiska nivå. Forskningen ska vara fri – politiken får aldrig förbjuda vetenskaplig efterforskning, även om ämnet är kontroversiellt. Statliga forskningsanslag ska dock inte gå till genusvetenskap och dylik pseudovetenskap som inte lever upp till de höga krav som bör gälla för akademiska ämnen.

Examination och inträdesprov

Våra förslag
  • Återinför studentexamen
  • Nationella prov som rättas centralt
  • Inträdesprov till högre utbildning

Sedan 1968 är studentexamen i Sverige avskaffad. Detta följer en logik som fortfarande är rådande i svensk skola; att kunskapen vid avslutad utbildning eller kurs inte är viktig, utan att den sammanvägda prestationen över utbildningstiden ska vara avgörande. Det är idag läraren som gör en sammanvägd bedömning av huruvida eleven klarar kunskapskraven. Nationella prov är idag en indikation och vägledande i betygsättningen, men är i sig inte avgörande. Ett sådant synsätt öppnar självklart för godtycke. I en tid där skolor konkurrerar om elever blir betyg en konkurrensfaktor, och leder därmed till betygsinflation.

De nationella prov som skrivs rättas inte heller centralt, utan på skolan där eleven går, och proven är dessutom ej anonymiserade. Detta riskerar sätta press på lärare från skolledningens sida att vara mer generösa i sin rättning än de borde vara i syfte att öka skolans attraktionskraft. När betygsinflationen har tilltagit (paradoxalt nog i takt med att kunskaperna har sjunkit), har de nationella proven och Pisa visat hur det egentligen står till i svensk skola. Bland Skolverket och politiker nonchaleras dock de nationella proven och Pisa. Dels eftersom den strider mot deras förljugna uppfattning att svensk skola mår bra, dels eftersom deras politik baseras på föreställningen att kunskap inte går att mäta.

Alternativ för Sverige menar att skolans roll är att ge varaktiga kunskaper, och att det därför är naturligt med slutprov och bindande nationella prov. Vi ser detta som en garant för skolans trovärdighet, en jämställd skola samt generellt höjd kvalitet på utbildningen. Därför vill vi återinföra studentexamen och införa ett system där samtliga nationella prov rättas centralt och anonymiserat.

Vi vill att Sverige följer Finlands exempel och inför inträdesprov till universitet och högskola. Vi menar att det ökar studiemotivationen hos elever som vill studera vidare, sänker andelen avhopp från högre utbildningar samt tillgodoser att de med förutsättningar är de som läser vidare. Resultat på inträdesprov i kombination med betygssnittet från gymnasiet ska således avgöra vilka som tas in på en utbildning. Inträdesprov ska införas på samtliga utbildningar och anpassas av det lärosäte som ger utbildningen för att säkerställa att studenten har de förutsättningar som krävs för utbildningen.

Håller du med?

Då kan du stötta oss! Vi är helt beroende av medlemsintäkter och donationer. Som medlem kan du även hjälpa oss att dela flygblad och valsedlar! Vill du hjälpa oss?

Nolltolerans mot mobbning och anarki

Alternativ för Sverige anser att ordning och reda i och utanför klassrummen är helt avgörande för att elever ska kunna känna såväl trygghet som studiero. Det är oacceptabelt att den svenska skolan blir allt stökigare. Även lärare blir allt mer otrygga; antalet anmälningar från lärare till Arbetsmiljöverket om hot och våld har fördubblats på bara några år. Lärare vittnar också om allt fler hot från föräldrar som inte respekterar lärarnas auktoritet och som vill påverka betygssättningen. Ordningsstörningarna drabbar alla elever, framför allt de svagaste. Interna antimobbningsplaner tjänar ofta bara som en täckmantel för skolledningar att inte behöva agera i praktiken. Nolltolerans mot mobbning ska visa sig i verkligheten genom handlingskraft från skolledningen.

Alternativ för Sverige vill att skolor i större utsträckning ska ta ett ansvar för att främja ordning och reda. Skolledningar som struntar i detta ska hållas personligt ansvariga i enlighet med det tjänstemannaansvar vi vill återinföra. Skolinspektionen ska utdöma vite till skolor som försummar sin skyldighet att åtgärda problemen. Skolor som underlåter att relegera elever eller ge andra reprimander vid upprepade störningar eller mobbning ska redan tidigt få kännbara konsekvenser för sin undfallenhet. Åtgärder ska alltid riktas mot mobbaren eller mobbarna. Offret ska aldrig behöva byta klass eller skola för att skolledningen inte orkar agera mot mobbarna. Studiebidrag ska dras in för ordningsstörande elever. Med ett effektivt vitessystem kan problemen motas i grind innan de eskalerat.

Färre bör studera på universitet

Våra förslag
  • Minska antalet universitet och universitetsutbildningar
  • Utbudet av utbildningar ska i större utsträckning anpassas efter arbetsmarknadens behov
  • Fler utbildningar ska genomföras av yrkeshögskolor

Färre bör studera på universitet
Ett stort problem i svensk utbildningspolitik är att allt för många studerar på universitet allt för länge. Sverige har för många universitet och för många utbildningar som egentligen inte behövs. De som blir mest lidande för detta är studenterna själva, som tillbringar flera år på universitet istället för att arbeta, och som samlar på sig studieskulder som de betalar av på i resten av sitt liv. Trots att många studerat i flera år är det vanligt att utbildningen ändå inte ger jobb alls, eller leder till ett starkt underkvalificerat jobb. Löneutvecklingen i många yrken med akademisk utbildning hämmas på grund av överutbudet av utbildade. Problemet med överutbildning har lett till att Sverige är ett av de länder i OECD där högre utbildning lönar sig allra minst.

Alternativ för Sverige vill minska antalet högskolor och universitet i Sverige samt antalet utbildningar. Det är en förutsättning om vi ska kunna återfå universitet i världsklass. De utbildningar som erbjuds bör i större utsträckning än idag matchas mot arbetsmarknadens behov. I betydligt fler fall ska utbildningar genomföras av yrkeshögskolor med kortare utbildningstid och högre arbetsmarknadsanpassning av utbildningens innehåll. Det gör att studenterna får lägre studieskulder än på långa universitetsutbildningar och samtidigt ökar chansen att få jobb.

Möjlighet till hemskolning

I de flesta europeiska länder är hemskolning tillåtet, dock inte i Sverige. Mot bakgrund av de problem som den svenska skolan uppvisar med mobbning, ordningsstörningar och kunskapsförakt har intresset för hemskolning ökat, vilket skulle innebära att en elev får undervisning i hemmet eller från andra i civilsamhället.

Alternativ för Sverige anser inte att hemskolning är en lösning på de stora problem som finns i den svenska skolan, men att möjligheten till hemskolning trots allt är mycket viktig. Särskilt i dagens havererade skola skulle hemskolning vara en mekanism som säkerställer för en familj att deras barn kan få bättre förutsättningar för lärande än den offentliga skolan skulle kunna erbjuda. Även i en välfungerande skola måste denna möjlighet finnas för de familjer som så önskar. Hemskolning ska dock alltid innebära tydliga krav som följs upp. Hemskolningen ska fortfarande utgå från samma läromedel som i den offentliga skolan, och proven ska genomföras på skolan. I de fall ett hemskolat barn konsekvent misslyckas med att nå upp till kunskapskraven, och det antas bero på faktorer så som bristande insatser från familjen, ska det offentliga kunna återkalla möjligheten till hemskolning och sätta barnet i offentlig skola.

Stoppa vinstdrivande friskolor

Våra förslag
  • Stoppa etablering av nya vinstdrivande friskolor
  • Fasa ut befintliga tillstånd för vinstdrivande skolor
  • Återgå till det restriktiva friskolesystem som gällde tidigare

Friskolor har funnits i Sverige betydligt längre än den stora friskolereformen 1990-talet, som öppnade upp för att vinstdrivande bolag skulle driva skolor finansierade av skattepengar. De tidigare friskolorna drevs istället i ideellt syfte och främst för att man erbjöd någon viss profil som inte fanns i det offentliga skolsystemet, till exempel en annan typ av pedagogik eller en kristen inriktning. Den stora reformen på 1990-talet är dock något helt annat och har skapat stora problem i det svenska skolsystemet idag. Det handlar bland annat om att friskolor lockar elever med höga betyg, att kommunala skolor får svårare att hävda sig, att mindre skolor och byaskolor tvingas läggas ned på grund av sviktande elev- och lärarunderlag, och att inhemska och utländska bolag plockar ut miljardvinster från skattepengar. Till råga på allt har kommunen ingen möjlighet att stoppa en friskoleetablering, inte ens om den innebär allvarliga negativa effekter för övriga skolor. Beslutet ligger hos Skolinspektionen.

Alternativ för Sverige är motståndare till vinstdrivande skolor. Vi är inte motståndare till att företag i vissa branscher tar ut vinst som kommer från skattepengar, så länge det är det bästa möjliga sättet att uppnå målen och så länge det inte skapar större problem för det offentliga. Skolan är dock inte vilken bransch som helst. En skola som lockar med glädjebetyg, som säger upp lärare på grund av vinstkrav till aktieägarna, eller som plötsligt lägger ned sin verksamhet på grund av att verksamheten inte längre är lönsam, skapar stora negativa effekter inte bara för lärare och elever utan för hela skolsystemet. Vi vill att ideellt drivna friskolor ska tillåtas om de kan påvisa att de fyller ett behov som den offentliga skolan inte kan erbjuda. Möjligheten att starta nya vinstdrivande friskolor bör stoppas, och tillstånden för befintliga vinstdrivande skolor bör successivt fasas ut.