Stadgar

Antagna på rikskongressen den 13 september 2025

§ 1 Namn 

Föreningens namn och partibeteckning är Alternativ för Sverige. Partistyrelsen får besluta att andra partibeteckningar kan användas vid kandidatur till enskilda kommuner, regioner eller till kyrkovalet. 

§ 2 Form och ändamål

Föreningen ska bedriva politisk verksamhet i form av ett politiskt parti. Partiets huvudsakliga ändamål är att uppnå parlamentarisk representation i syfte att få realpolitiskt inflytande enligt dess politiska program. Styrelsens uppgift är att leda partiet i enlighet med ändamålet.

§ 3 Medlemskap 

Partiet har öppen medlemsantagning, under förutsättning att medlemmen delar partiets övergripande politiska inriktning. Medlemsavgiften fastställs av partistyrelsen och medlemskapet gäller från den dag betalningen registrerats i medlemssystemet.

Ett medlemskap kan avslutas på medlemmens egen begäran, eller genom beslut i partistyrelsen. Om partistyrelsen avslutar ett medlemskap på grund av att medlemmen bedöms vara uppenbart olämplig, ska medlemmen få inkomma med synpunkter inför mötet.  Rikskongressen har rätt att pröva, och upphäva, partistyrelsens beslut.

§ 4 Partistyrelsen

Partistyrelsen är partiets högsta verkställande organ. Partistyrelsen ska bestå av minst sju och högst 15 ledamöter, inom vilka följande presidieposter ska finnas:

▪️ Partiledare

▪️ Vice partiledare

▪️ Partisekreterare

▪️ Partikassör

Partiledare och vice partiledare väljs av rikskongressen. Posterna som partikassör och partisekreterare väljs på konstituerande möte. Partikassör och partisekreterare måste vara vald till ledamot eller ersättare i styrelsen. Partistyrelsen får, om posterna som partiledare eller vice partiledare blir vakanta under verksamhetsåret, utse tillförordnad partiledare och tillförordnad vice partiledare för tiden fram till nästa ordinarie kongress.

Rikskongressen får välja ersättare till styrelsen. Antalet får vara högst fem och ska väljas med inbördes ordning. Ersättare har närvarorätt till samtliga möten och inträder med rösträtt vid ledamots frånvaro. 

En styrelseledamot eller en styrelsesuppleant är att betrakta som ej valbar till valberedningen. Valberedningen ska vid varje styrelsemöte betraktas som adjungerad till mötet. Denna ordning gäller för såväl partistyrelsen som distrikt och kommunföreningar.

Firmatecknare beslutas av styrelsen internt. 

När rikskongressen inte är samlad leder partistyrelsen partiet. Styrelsen ges mandat av rikskongressen att leda partiet politiskt och organisatoriskt, i de frågor som inte regleras av dessa stadgar. Riksdagslista kan fastställas av rikskongressen, en särskild valkonferens, eller av partistyrelsen om den fått mandat av rikskongressen att göra det. Partistyrelsen har rätt att fastställa listor till kommunval, regionval, EU-val och kyrkoval. Listor till dessa val kan, om partistyrelsen önskar, fastställas av medlemmar eller styrelse på berörd lokal nivå. Partistyrelsen beslutar om formerna för detta.

Förbund som bildas och som använder partiets namn, varumärke, material samt resurser i övrigt, ska formellt godkännas av partistyrelsen oavsett om förbundet verkar som en intern enhet inom partiet eller som en ideell förening. Partistyrelsen kan besluta att upplösa ett förbund om det finns särskilda anledningar som föranleder detta, i likhet med de bestämmelser som rör upplösning av distrikt eller kommunföreningar i § 5. Ett förbund som är en ideell förening ska, om partistyrelsen begär det, tillse att en sådan bestämmelse införs i de egna stadgarna.

§ 5 Rikskongress

Rikskongressen är partiets högsta beslutande organ. Rikskongress ska hållas senast under det kalenderår som infaller två år efter föregående kongress. Rikskongressen ska alltid välja partistyrelse, revision och valberedning, samt besluta om ansvarsfrihet för styrelsen. 

Kallelse till rikskongress ska skickas ut minst två månader innan mötets genomförande. Ordinarie motionstid pågår från föregående kongress fram till sex veckor innan nästa kongress äger rum. Samtliga medlemmar har motionsrätt. Partistyrelsen får besluta om ett högsta antal tillåtna motioner från varje ombud, samt om ett högsta antal yrkanden i varje motion, om tidsåtgången annars skulle riskera möjligheten att genomföra rikskongressen i sin helhet.

Handlingar, inklusive motioner med partistyrelsens motionssvar, ska skickas ut senast tre veckor före kongressen. Följdmotioner på styrelsens propositioner eller valberedningens förslag får läggas av samtliga ombud och anmälda medlemmar fram till två veckor före kongressen, varpå dessa skickas ut till samtliga ombud och anmälda medlemmar senast en vecka före kongressen.

Kallade till rikskongressen kan utses genom ombudssystem där fördelningen av ombud baseras på enheter som utgörs av medlemsantalet i en eller flera sammanslagna kretsar, och där enhetens medlemmar utser sina ombud i en demokratisk omröstning. Utöver ombuden äger samtliga i partistyrelsen rösträtt på rikskongressen.

Om styrelsen så önskar, kan alla som varit medlemmar i partiet vid en given tidpunkt kallas istället för att ombud väljs. Medlemmar som anmäler sig före utsatt tid erhåller då status som ombud.

Ombud till rikskongress har nominerings-, förslags-, yttrande-, närvaro- och rösträtt. Medlemmar som inte är ombud har nominerings-, förslags-, yttrande- och närvarorätt, dock ej rösträtt.

§ 6   Lokal verksamhet

Partiets regionala organisation utgår från indelningen i riksdagsvalkretsar, där en eller flera riksdagsvalkretsar bildar en enhet. Varje medlem tillhör en sådan enhet. Enheten benämns antingen distrikt eller krets. Bildandet av ett distrikt föregås av en krets, där skillnaden är att ett distrikt leds av en distriktsstyrelse som väljs av medlemmarna i distriktet, medan en krets arbete leds av en kretsansvarig som utses av partistyrelsen. 

Distriktsstyrelsen kan, men måste inte, ansöka hos Skatteverket om eget organisationsnummer och teckna konto hos bank.

När förutsättningar finns för att bilda en distriktsstyrelse så är det partistyrelsens ansvar att kalla till bildandemöte.

Distriktsårsmöte ska därefter hållas senast under det kalenderår som infaller två år efter föregående distriktsårs- eller bildandemöte. Distriktsstyrelsen ansvarar då för kallelse och genomförande. Samtliga som är medlemmar i distriktet vid tidpunkten för kallelsen ges nominerings-, förslags-, yttrande- och rösträtt, förutsatt att de anmält sig före den av styrelsen utsatta tiden. Styrelsen kan besluta att medlemmar som anmäler sig därefter ges nominerings-, förslags-, yttrande- och närvarorätt, dock ej rösträtt.

På såväl bildandemöte som alla följande distriktsårsmöten ska föreningen anta dessa stadgar. Distriktsårsmötet kan göra egna tillägg i § 6 i stadgeförslaget, så länge dessa inte strider mot övriga delar av stadgarna.

Efter årsmötet ska underskrivna kopior på konstituerande och ordinarie mötesprotokoll skickas till partisekreteraren.

Partistyrelsen kan besluta att upplösa en distriktsstyrelse om det finns särskilda anledningar som föranleder detta, till exempel brister i ekonomisk hantering, undermålig bokföring, brott mot god föreningssed, avsaknad av grundläggande verksamhet under längre tid, underlåtenhet att följa partiets stadgar, eller grov och systematisk avvikelse från partiets politiska program. Vid upplösning återgår enheten till att vara en krets.

Under ett distrikt kan kommunföreningar bildas. En kommunförening utgörs av en eller flera kommuner. Kommunföreningar följer samma förfaranden som distrikten enligt ovan.

Distrikt och kommunföreningar antar partiets senaste stadgar på bildandemöte och därefter på ordinarie årsmöten.

Startbidrag beräknas som 10 % av distriktets eller kommunföreningens medlemsantal, multiplicerat med medlemsavgiften, vid medlemsavräkningen den 31 december föregående år.

Ett bidrag, med samma beräkningsmodell, betalas sedan ut årligen till distrikt eller kommunförening. Om kommunförening finns, ska kommunföreningens bidrag avräknas från distriktets bidrag.

I de fall distriktet eller föreningen inte har bankkonto ska summan garanteras och betalas ut i efterhand mot uppvisande av kvitton.

Alla olika nivåer inom partiet som blivit berättigade till partistöd baserat på mandat i kommun- eller regionfullmäktige, vare sig det gäller distrikt, kommunföreningar eller enskilda förtroendevalda, ska avsätta 30 procent av stödet till riksorganisationen för att få del av valmaterial, service och liknande som riksorganisationen tillhandahåller. Undantag kan beviljas av partistyrelsen om särskilda skäl föreligger.

§ 7   Räkenskapsår och verksamhetsperiod

Riksorganisationens, distriktens och kommunföreningarnas räkenskapsår utgörs av kalenderår. På rikskongressen respektive distrikts- och kommunföreningsårsmöte beslutas om räkenskaperna för det eller de senaste fullständiga kalenderår som föregående rikskongress respektive årsmöte inte beslutat om. 

Riksorganisationens verksamhetsperiod löper mellan två rikskongresser.

§ 8   Tolkning av stadgar

Styrelsen äger rätt att tolka stadgarna. Styrelsen har mandat att agera i frågor som ej stipuleras i stadgarna. 

§ 9   Stadgeändring och upplösning

Ändring av stadgarna kräver två tredjedelars majoritet av rösterna på rikskongressen. Upplösning av partiet kräver tre fjärdedelars majoritet av rösterna på rikskongressen. Vid upplösning ska rikskongressen ta beslut om vart partiets eventuella tillgångar ska doneras.

Bilaga: Dagordning för rikskongress

  1. Mötets öppnande
  2. Val av mötesfunktionärer
    1. Val av mötesordförande
    2. Val av mötessekreterare
    3. Val av justeringsmän, tillika rösträknare
  3. Upprättande av närvaro och röstlängd
  4. Godkännande av kallelse
  5. Godkännande av dagordning och arbetsordning
  6. Styrelsens och revisorernas berättelse
  7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
  8. Antagande av stadgar
  9. Fastställande av antal ledamöter i styrelsen
  10. Frivilligt: Fastställande av antal ersättare i styrelsen
  11. Val av partiordförande
  12. Val av vice partiordförande
  13. Val av övriga ledamöter
  14. Frivilligt: Val av ersättare
  15. Fastställande av antal revisorer
  16. Val av revisorer
  17. Fastställande av antal ledamöter i valberedningen
  18. Val av valberedning
  19. Propositioner och motioner
  20. Mötets avslutande
  21. Övriga frågor

Bilaga: Dagordning för distrikts-/kommunföreningsårsmöte

  1. Mötets öppnande
  2. Val av mötesfunktionärer
    1. Val av mötesordförande
    2. Val av mötessekreterare
    3. Val av justeringsmän, tillika rösträknare
  3. Upprättande av närvaro och röstlängd
  4. Godkännande av kallelse
  5. Godkännande av dagordning och arbetsordning

Vid ordinarie årsmöte:

  1. Styrelsens och revisorernas berättelse
  2. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen


Vid bildandemöte:

  1. Interimsstyrelsens berättelse
  1. Beslut om bildande samt namn och geografisk omfattning
  2. Antagande av stadgar
  3. Fastställande av antal ledamöter i styrelsen
  4. Val av ordförande
  5. Frivilligt: Val av vice ordförande
  6. Val av övriga ledamöter
  7. Frivilligt: Val av ersättare
  8. Fastställande av antal revisorer
  9. Val av revisorer
  10. Fastställande av antal ledamöter i valberedningen
  11. Val av valberedning
  12. Propositioner och motioner
  13. Mötets avslutande
  14. Övriga frågor

Bilaga: Konstituerande styrelsemöte för partistyrelse, distrikt och kommunförening

  1. Mötets öppnande
  2. Val av mötesfunktionärer
    1. Val av mötesordförande
    2. Val av mötessekreterare
    3. Val av justeringsman, tillika rösträknare
  3. Upprättande av närvaro och röstlängd
  4. Godkännande av kallelse
  5. Godkännande av dagordning
  6. Val av sekreterare
  7. Val av kassör
  8. Val av firmatecknare
  9. Frivilligt: Postadress
  10. Mötets avslutande
  11. Övriga frågor