hemsenaste nyttSå enkelt ...
Publicerad 4 juni 2021

Så enkelt kan Sverige få platt skatt

Debattartikel publicerad först i Nya Tider (v. 20, 2021).

När Socialdemokraterna nu flaggar för att återigen öka progressiviteten i inkomstskattesystemet genom att gå LO:s förslag om en “rättviseskatt” till mötes, är det viktigt att förstå att det inte skulle lösa några problem, utan tvärtom förvärra dem. Sverige har redan ett av världens högsta skattetryck, och ändå befinner sig allt fler områden i allt värre kris. Detta beror på politiskt vanstyre och felprioriteringar av de enorma skatteresurser som politikerna redan förfogar över. Istället för att öka skattetrycket, bör Sverige gå i motsatt riktning genom att införa platt skatt. Det menar Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand, som i denna debattartikel förklarar hur Sverige kan få platt skatt mycket enklare och snabbare än vad många tror.

LO har sedan länge övergivit den enda uppgift som ger ett svenskt fack sitt existensberättigande: att vara en intresseorganisation för svenska arbetare. Istället är LO, genom sina täta band till Socialdemokraterna, en av Sveriges mäktigaste lobbyorganisationer. Och det handlar inte så ofta om lönebildning eller arbetsvillkor som man skulle kunna tro, utan istället åt politisk påverkan i största allmänhet. Skattesystemet, friskolorna, HBTQ, invandring, SD. Ingen fråga skonas – LO har en uppfattning om allt. 

Det senaste utspelet kom i mitten av maj, i form av en skrift med namnet “Skatter för det 21:a århundradet”. Där kommer LO med en rad synpunkter på hur regeringen ska förändra skattesystemet. Vad svenska arbetare – som drabbas av löne- och villkorsdumpning från såväl EU som utomeuropeisk låglöneinvandring – har för nytta av att LO tar fram en skattepolicy med synpunkter på varenda stor och liten skatt i samhället, är oklart. 

Med tanke på den särställning LO har, är det viktigt att förstå att det här utspelet inte bara är opinionsbildning. I praktiken är det en beställning, med ett underförstått hot att LO:s stöd till Socialdemokraterna i valrörelsen villkoras av att partiet går LO:s krav till mötes. Att studera LO:s krav idag, brukar ge en god bild av vad som blir regeringspolitik imorgon.

Ett av de mest uppmärksammade kraven är det om en så kallad “rättviseskatt”. Personer som tjänar över en miljon om året ska betala mer i skatt. I praktiken är det en återinförd värnskatt – en skatt som skulle bli tillfällig när den infördes under 1990-talet, och som inte ens den borgerliga regeringen vågade röra. TIll slut kom den motvilligt att avskaffas av just Socialdemokraterna själva efter närmare 25 år, som en eftergift till Liberalerna i januarikartellen. Men skatten är ingalunda död och begraven. Drömmen om att öka progressiviteten i skattesystemet lever vidare. 

“En ny rättviseskatt. Inför en ny skatt på mycket höga inkomster. Huvudsyftet är att göra inkomstbeskattningen mer rättvis”, skriver LO i sin rapport, som givetvis basunerades ut i alla stora medier omedelbart. Magdalena Andersson uttalade sitt stöd:

“Vad som blir verklighet återstår såklart att se, men jag ser framför mig att vi kommer gå till val på att de som har de högsta inkomsterna ska bidra mer till välfärden än vad de gör i dag”, kommenterade finansministern LO:s krav.

Exakt hur hög straffskatten ska vara framgår inte, och det är förstås medvetet. Under nästa mandatperiod är det högst sannolikt att regeringen försöker driva igenom detta, och de kan mycket väl lyckas.

Problemet är bara att LO eller Socialdemokraterna inte drivs av någon ekonomisk rättvisa, utan är förblindade av sin kärlek till skatt. Mer skatt löser alla problem. Om vi har problem, beror de på för låga skatter. Att Sverige redan har ett av världens högsta skattetryck, och ändå har trygghetskris, skolkris, välfärdskris, försvarskris, pensionskris och många andra kriser, manar inte till någon som helst eftertanke. Höj skatten ännu mer!

En skattereform bör istället syfta till att sänka skatten och förenkla systemet.

Idag har Sverige två steg i inkomstbeskattningen: 

  • Den kommunala skatten, som varierar beroende på kommun (genomsnittet för landet är 32,27 procent). Regionskatt bakas in i kommunskatten.
  • Den statliga skatten, som börjar gälla vid inkomster på drygt en halv miljon per år (drygt 40 000 i månadslön brutto). Skattmasarna tar ut 20 procent extra. Marginalskatten, den skatt du betalar på den sista intjänade hundralappen, är alltså 52,27 procent. När värnskatten fanns var marginalskatten ännu högre, drygt 60 procent. Indirekt betalar varje arbetstagare även arbetsgivaravgifter, men låt oss här fokusera på inkomstskatterna.

LO och Socialdemokraterna vill nu ha “ökad rättvisa” genom att den som tjänar mer, betalar straffskatter. Men ett rättvist skattesystem är istället ett platt skattesystem, alltså ett system där alla betalar lika stor procent i skatt. Vad innebär det i praktiken? Jo, att person A, som tjänar tre gånger mer än person B, också betalar tre gånger mer i skatt än person B – inte fyra gånger mer, vilket blir effekten med det progressiva systemet. Att föreslå platt skatt handlar knappast om att vilja gynna de som tjänar mest, utan om att det är ett naturligt och transparent skattesystem. För att uppnå transparens och rättvisa bör även den aldrig sinande strömmen av skatteavdrag, som skräddarsys för främst borgerliga och miljöpartistiska väljare, tas bort. (Även jobbskatteavdraget och det nuvarande grundavdraget bör tas bort, för att istället ersättas av ett enda generellt grundavdrag på 50 000 kronor för varje person – vilket innebär att man börjar betala skatt först på inkomster som överstiger detta.)

Men hur skulle Sverige kunna få platt skatt? frågar sig somliga. Visst, i Ungern, Estland och andra tillväxtekonomier i Östeuropa eller Asien kanske det fungerar. Men Sverige? Är det inte för radikalt?Nej – platt skatt skulle egentligen inte kräva en särskilt radikal reform av skattesystemet. För låt oss titta på vad som händer om vi inte bara nöjer oss med att värnskatten är borta, utan går ett steg längre och tar bort den statliga skatt som nu är kvar.

Då finns bara den kommunala inkomstskatten kvar. Med ett enda beslut, om att ta bort den nu statliga skatten, har Sverige fått platt skatt på inkomster. Oavsett hur lite eller mycket du tjänar, så betalar du samma procent. Däremot är inte skattesatsen samma över hela landet, det är riktigt. Sverige har kommunal beskattningsrätt och det ska vi fortsätta ha. Det finns ingen anledning att vi ska ha en och samma skattesats i samtliga kommuner, som bestäms från Stockholm. Den platta skatten kommer alltså att vara just den kommunala skattesatsen där du bor. Jag är övertygad om att vi kan pressa ned den genomsnittliga kommunskatten i landet till 20-25 procent genom en rad olika åtgärder. Ekonomiskt bistånd (i folkmun: socialbidrag) är en av kommunernas största kostnader, och kommer att minimeras i takt med att hundratusentals probleminvandrare repatrieras. Liknande positiva effekter kommer att finnas på barn- och äldreomsorgen som tillhör de stora kostnadsdrivarna i en kommun. Regionerna bör avskaffas och därmed bör finansieringen av sjukvården huvudsakligen falla på staten. Under corona har det blivit mer tydligt än någonsin vilket elände 21 olika regioner innebär för sjukvården.

En avveckling av den statliga skatten skulle heller inte innebära någon större chock för staten. Det handlar om cirka 50 miljarder som staten går miste om, alltså en minskning av statsbudgeten från 1 100 miljarder till 1 050 miljarder – som staten får in via moms, arbetsgivaravgifter, kapitalskatter och en del annat. Det är hur lätt som helst att skära ned på 50 miljarder i deras groteska slöseri: exempelvis uppgår det meningslösa biståndet till samma summa.

Statens inkomster kan egentligen sänkas med ytterligare flera hundra miljarder, utan att välfärd eller annan kärnverksamhet blir lidande. Nyckeln till besparingarna handlar om att stoppa invandringen, bedriva aktiv återvandring, avveckla myndigheter och byråkrati, dra in biståndet helt, samt lämna EU.

Platt skatt är inte det allena saliggörande för det svenska skattesystemet – men det är en av många nödvändiga åtgärder i en omfattande skattereform, som bör syfta till att skatterna ska sänkas och förenklas, inte höjas och försvåras.

Gustav Kasselstrand är partiledare för Alternativ för Sverige. **Han har en kandidatexamen i nationalekonomi från Handelshögskolan i Göteborg, samt en MBA i finansiell ekonomi från Aalto-universitetet i Helsingfors och Nanyang Business School i Singapore.